Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 januari 1867, sida 2

på ett sådant sätt, att när man skulle börja bestycka dem, det befunnits, att embrasurerna varit alldeles för små för inrymmande af de stora refflade kanoner, för hvilkas skull dessa pansarbatterier blifvit uppsörda. — Detta rykte bestyrkes nu till fullo af en i Aftonbladet meddelad, den 26 Oktober 1866 daterad embetsskrifvelse till ,,befälhafvande hr amiralen från tygmästaren vid Karlskrona station och kommendanten å Kungsholms fästning, hvilka herrar, anbefallda att inkomma med förslag till bestyckning af ifrågavarande batterier, i nämnda skrifvelse anmäla, att vemedan embrasuröppningarne till dessa batterier icke äro mer än 13 decimaltum breda i horisontel riktning, vi icke anse oss kunna inlemna något bestyckningsförslag, grundadt på de vid kongl. flottans härvarande station befintliga kanoner, ty af dessa skulle, till följd af embrasurernas dimensioner, endast kanoner af lägre pundighet, såsom 12-pundiga eller möjligen IS-pundiga af lättare klass, kunna anbringas, eller en mindre kraftig bestyckning än den fästningen förut egde.. De begge herrarne uttala slutligen den mening, att dessa batterier borde förses med de kraftigaste slätborrade gjutjernskanoner, sora i Sverge komma att tillverkas, hvilken bestyckning dock icke kan användas, förrän embrasurerna blifvit förändrade. Denna historia innebär en förnyad påminnelse om vigten deraf, att vår riksdag, som nödgas votera så stora summor af nationens tillgångar för att fylla den fjerde hufvudtitelns mer och mindre trängande anspråk, tillsätter ett särskildt utkott, som behandlar alla frågor rörande vårt försvarsväsen, och, om möjligt, öfvervakar det sätt, hvarpå dessa summor användas. Mer och mer börjar nationens förtroende till fackoch yrkesmännens vyer och praktiska blick på detta område att förminskas, och detta visserligen icke oförtjent, utan på grund af starkt talande fakta. Det vill synas, att här, såsom öfverallt, den detaljkunskap, som yrket medför eller bör medföra, väl behöfde paras med den mer förutsättningslösa och ofta mer oförvillade uppfattningen hos personer, som förblifvit oberörda af den slentrian och de fördomar, till hvilka fackmän af vanliga själsgåfvor alltför lätt förfalla. Ett annat slående bevis på slentrianens och fördomarnes magt ega vi i det sätt, hvarpå infanteriets beväpning hitintills blifvit bedrifven. Det preussiska ändnålsgeväret har varit kändt sedan tvenne årtionden tillbaka, och amerikanska skjutvapen, vida öfverträffande det preussiska, hafva redan i några års tid spelat en stor roll på krigsteatern, utan att man hade tänkt på att tillegno, sig det förra eller ens förskaffa sig någon kännedom om de sednare. Sedan tidningar och tidskrifter länge hade bemödat sig att fästa uppmärksamheten på dessa, var det, såsom vi tro, genom civila personers försorg, som amerikanska gevärsmodeller först blefvo hit införskriflia och understälda höga vederbörandes pröfningTvilvelaktigt är, om dessa, det oaktadt, I hade behagat egna dem någon uppmärksamhet, om det icke ungefär samtidigt härmed hade ingått underrättelser, att åtskilliga europeiska stater antagit den jena eller andra amerik: j anska gevärsmodellen och gjort stora vapenbeställningar i Förenta Staterna. Det vill Synas, som om man på ett visst håll, med en hög tanke om egen förträfflighet, förenado ett starkt begär att blunda för sådana krigiska uppfinningar och förbättringar, hvilka förskrisva sig från republikanska samhällen, der armåerna äro till, icke för att: öka statslyxen, ej heller för att upprätthålla monarkiska eller aristokratiska intressen, utan helt enkelt för att försvara. landet. Endast John Ericssons aktacse namn skyddade i början den amerikar, auppfinningen af monitoren mot be,kKyllningen att vara ,humbug, n rikanska skjutvapnen ända till den sednaste tiden voro hhumbug i eur opeiska militärmyndiglietens ögon är emellertid kändt, och utan tvifvel betraktas ännu de amerikanska härarnes högt utbildade ingeniörsvilsen och utmärkta sanitetsorgalisasjöon, he äfven sä nya, hvarmed en Gromt eller Sherman riktat strategi ör bug, Allt dutta kunde fd lns 2 å vara deras ensak, hvilkas antipatier bestämma dem att tänka så; men förhållandet blir ett. annat, när det gäller att lemna milliontals riksdaler af folkets svårt förvärfvade tillsängar i händerna på personer, hvilka i sitt eget fack visat sig icke kunna ellervilja följa med sin tid. Att da ameStaden och Länet. Väderleken har sedan i ar hlifvi betydligt mildare, och i dag RN blifvit 1 nOC