Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 januari 1867, sida 3

vggt lita på tidens inverkan på hennes iclsa. Margaret hemkom, och familjen var nu iter samlad, åter i lugn på villan; och om cke idkande deras vanliga studier med Uldeles så mycken verksamhet, som då de först kommo till Barton, åtminstone uppvörande planer för ett ifrigt fortsättande leraf i framtiden. Elinor blef otålig att få några underrättelser om Edward. Hon hade icke hört någonting om honom sedan hon lemnat London, ingenting nytt om hans planer, ngenting säkert om hans närvarande vistelscort. Några bref hade vexlats mellan heme och hennes bror, i följd af Mariannes sjukdom, och i det första från John nade stått följ : Ni veta ingenting om vår olycklige Hdwartt, och kunna icke söra några frågor i ett så förbjudet ämne, men sluta till att hav ämm är i Oxford. Detta var all den underrättelse om Edward, hon fick genom denna korresponlens, ty icke ens hans namn nämmdes i något af de följande brefvon. Ilon var ikväl icke dömd att länge vara i okunvighet om hans mått och steg. Deras betjent hade en morgon varit skickad till Exeter i något ärende, och sedar han, under det han passade upp vid bordet, besvarat mrs Dashwoods frågor angående detsamma, meddelade han sjelfmant fåljande: — Jag förmodar ni yet, min fru, att mrs Ferrars är gift. (Forts.)