Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 januari 1867, sida 2

gade öfver svaghet och tillslöt åter instrumentet; likväl bestämdt förklarande att hon hädanefter skulle öfva sig mycket Följande morgon frambragte ingen förminskning i dessa lyckliga symptomer Tvärtom, med själ och kropp lika styrkta af hvila, talade han med mera naturlig lif. lighet, glädjande sig åt Margarets återkomst och talande om den kära familjekretsen, som då skulle komma i sitt förra stånd, om deras ömsesidiga sysselsättningar och glada sällskap, som den enda lycka värd att önska. — Då vädret stadgat sig, och jag återfått krafter, sade hon, — skola vi göra långa promenader tillsammans hvarje dag Vi skola gå till barngården uppe på kullen och se huru barnen må; vi skola gå till sir Johns nya planteringar vid Barton Cross och Abbeyland; och vi skola ofta gå till de gamla klosterruinerna. Jag vet, att vi skola blifva lyckliga. Jag vet, att sommaren skall förflyta gladt och angenämt. Jag ämnar aldrig stiga upp sednare än sex, och från denna tid till middagen skall jag dela hvarje ögonblick mellan musik och läsning. Jag har uppgjort min plan, och beslutat genomgå en kurs af allvarliga studier. Vårt eget bibliotek är mig alltför väl bekant att tillgripas för någonting annat än blott nöje. Men på Barton Park finnes många verk, som väl förtjena läsas; och det finnes andra af nyare slag, som jag vet jag kan läna at öfverste Brandon. Genom att läsa endast sex timmar om dagen, skall jag på ett år vinna en stor del kunskaper, som jag nu känner mig sakna. Elinor högaktade henne för en plan, som hade ett så ädelt ursprung som denna;