Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 januari 1867, sida 4

Ekonomiskt. Tillverkning af ett godt sruktvin. Man tager 3 tunna (spanmålsmått) sura äpplen och 1. tunna, samma mått, söta päron och skär all denna frukt i tunna skifvor, hvarvid stjelkar och fruktfoder äfvensom å frukten möjligen befintliga fläckar frånskiljas. Fruktskifvorna läggas i ett rent infat, som rymmer 80—90 kannor, och löser man 6—S8 27. farinsocker i 10—12 kannor sjudande vatten och gjuter lösningen öfver frukten i fatet, hvarefter detta löst tilltäppes. Då denna massa stått i 1—2 timmar, fylles fatet med rent, kallt vatten och lemnas otillslutet. Efter omkring 5 dagars förlopp börjar jäsningen och fortsar omkring 14 dagar till 3 veckor. Under det att jäsningen pågår påfylles fatet efterhand med rent vatten, så att det ständigt är riktigt fullt. Sedan jäsningen slutat, tömmes vinet försigtigt på ett annat fat, och sedan det klarnat, tappas det på buteljer. Detta vin kommer på 5 å 6 öre pr butelj och håller sig öfver ett år. En mer välsmakande, förträffligare och helsosammare dryck kan man icke gerna ha; vinkallskål, soppor etc: af detsamma bli särdeles välsmakande. Vill man fabricera champagne, så användas renetter eller borsdorferoch smörpäron, och sedan vinet blifvit tillverkadt på ofvanbeskrifna sätt, lägger man vid tappningen i hvarje butelj 4 lod hvitt fint socker, 2 skrupel vinstenssyra och, sedan vinet är itappadt, 1 drakma kolsyradt natron. Goda korkar och bindgarn måste finnas till hands, för att hastigt kunna korka buteljen sedan natronet blifvit tillsatt. Korkarne måste fastbindas säkert med jern-eller mesmessingsträd. Sådan champagne kommer på 27 öre pr butelj och är en högst utmärkt: dryck, som af kännare tillochmed föredrages framför Nienburger-champagne. — Om man årligen vill tillverka dylikt vin och begagna samma fat, böra, så fort vinet aftappats ur första fatet, äppleoch päronskifvorna genast bortslås och fatet rensköljas, hvarefter man slår ett stop godt bränvin i detsamma och tillsprundar det noggrannt. All unken lukt och mögelbildning motverkas derigenom.