Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 januari 1867, sida 3

1— — Au1C1I Al Ö111 KULA. IIUII IIIN.ULIUC: år 1846 till arbetande ledamot uti Vitter hetsafdelningen af K. V.-och V.Samhället men då han kort derefter flyttade från or ten har han egentligen aldrig deltagit ut K. Samhällets arbeten. Till fyllande af de uppståndna lediga rummen uti K. Samhället hafva invalts uti Vitterhetsafdelningen fil. d:rn ÖOsca Patrik Sturtzen-Becker och docenten vid Upsala universitet d:r Carl Rupert Nyblom, samt uti klassen för Lärdom i allmänhet professoren vid Lunds universitet d:r Albert Theodor Lysander. etk A ?c —2 — Stockholm. Stockholms arhetareförening var den 13 dennes samlad i nedre börssalen och hade lemnat tillträde åt andra personer, så att hela den stora salen var uppfylld. Der hölls ett längre föredrag af en hr Michelson, som varit 12 år bosatt i Förenta Staterna, öfver det politiska, sociala och religiösa lifvet. Den mycket upplysande framställningen afhördes med oafbruten uppmärksamhet. — Stockholms adresskalender är nu färdig. Den innehåller, utom adresser å omkring 13,000 personer, en mycket fullständig samling af uppgifter angående personalen inom allmänna verk och inrättningar, förteckning öfver alla egendomar inom hufvudstaden, teatrarnes biljettpriser, sotare-, kyrkuskoch äkaretaxor m. m. Taxeringsvärdet å de sasta egendomarne i Stockholm har sedan 1859 stigit från 2,p00.:163 rdr till 154, 537,0 18. Folkmängden var vid 1866 års mantalsskrifning: I Nikolai församling . . 12,931. Clara s .. 17,419. ., Kungsholms .. 6,042. Jakobs 11976. Adolf Fredriks . 22,500. . Ladugårdslands M . . 21,861. , Johannis .. 5,316. . Maria . Katarina 17,955. . 20, 174. 126,180. Kalendern upplyser att är 1663 var folkmängden endast 14,948. Ett hundra år derefter var den 72,989. Sedan blef den föga förändrad ända till 1840-talet, ! då den ännu utgjorde blott några och! åttio tusen. Det är på de sednaste 20— 25 åren, som den ökats med 50 procent. — Oneramaskeradlen. I Dagens Jmeter för sistl. gärdag läses: Operamaskraden, den storartade, länge bebådade och med så mycken längtan och nyfikenhet motsedda, har då verkligen försiggätt! Den var under de sednaste dagarne af förra veckan, så att säga, i hvar mans mun, denna maskerad. Man kommenterade, diskuterade, disputerade, rådslog om den, och hvarhelst två eller tre personer kommo tillsammans, kunde man vara säker på att denna brinnande fråga i en eller annan form kom på tal. Och hvilket oerhördt hufvudbry hafva icke de tre tusen menniskor haft, hvilka skulle bilda figurerna i denna brokiga tafla! Maskeradtillställarnes — den kungl. teaterdirektionens — bekymmer för att få allt på bästa sätt ordnadt hafva bestämdt varit små i jemförelse med många af maskeradgästernas. Bästa beviset på huru djupt denna stora tilldragelse ingripit i förhållandena var, att till och med operakällaren i Lördags hade antagit en fullkomligt fremmande fysionomi — men så skulle den också bereda sig att på aftonen inom sina väggar få hysa icke endast hvad hufvudstaden har gladt. utan äfven hvad den har skönt, och letta är, som bekant, något oerhördt i opergkällarens annaler. Kom så ändtligen den stora dagens afton, fastän mången trodde av det aldrig) skulle blifva qräll den dagen. — Mellan kl. 7 och 8 började sånggudinnornas tempel att stråla af ljus både utan och innan. Öfver hufvudingången åt Gustaf Adolfs torg — den enda, som för aftonen öppnades — löpte ett perlband af gaslägor. Framför portalen var en barrier uppförd, för att hålla platsen närmast framför insången fri från den påträngande solkmassan. Redan en halftimma innan dörrarne öppnades började maskeradgäster anlända! ill fots, och fingo tillbringa en föga an