behällas, mätte beräknas och utgå elter hvad en hvar samhällsmedlem skattade till staten, vare sig för jordbruks-eller annan fastighet, yrke, tjenst eller andra beskattningsföremål, hvarvid för jordbrukssastighet borde tagas i beräkning beloppet af den ränta, kronotionde, sastighetsberillning och rotering, som å samma jord enligt mantalet eller särskild skattläggning belöpte utan lindring för den privilegierade jorden, och för andra beskattningsföremål den bevillning, som erlades till kronan, hvarförutan väghållning och skjutsning borde räknas till kommunalutskylder och således drabba både jord oeh andra beskattningsföremål. Detta ärende har K. M:t den 14 sistlidne December låtit sig föredragas; och då de till stöd för ansökningen anförda missförhållanden mellan jordbruksidkare och dem som, utgöra kommunalbidrag i förhållande till allmänna bevillningen för andra beskattningsföremål, böra till väsendtlig del upphöra, om fastigheterna inom länet blifva till ett mot deras rätta värde och inbördes förhållande svarande belopp taxerade, samt behof af ändring i grunderna för kommunalutskylders utgörande icke synes böra inom Norrbottens län förefinnas mera än å andra orter i riket, från hvilka någon framställning i sådan rigtning icke inkommit, har K. M:t funnit ansökningen icke till vidare åtgärd j föranleda. 2. Jemte förmälan att, till följd af del uti nådiga förordningen om kommunal-.. styrelse i stad den 21 Mars 1862 för rösträtt vid allmän rådstuga bestämda grunder, missförhållanden och olägenheter skulle uppkomma derigenom att några bankeller andra bolag samt ett fåtal förmögnare medlemmar af en stadskommun kunde vid val af stadsfullmäktige erhålla röstöfvervigt öfver stadens mindre förmögna, men till betydligt större antal uppgående invånare, vid hvilket för-!s hållande dessa sistnämndes håg att i valen af stadsfullmäktige taga del i icke ringa mån minskades och ett af ändamålen med ofvannämnda förordning, — väckandet och underhållandet af ett allmännare intresse för kommunens gemensamma angelägenheter, — i väsendtlig grad förfelades, hafva, uti särskilda till K. M:t ingifna skrifter, dels C. Ilindberg, C. J. Ericsson, Å. Kumlin m. fl. invånare i Öre1? bro stad, dels C. F. Klewerström, J. P. : Carlsson, D. P. von Sydow m. fl. invånare c i staden Halmstad, dels Joh. Jochman, t K. F. Johansson, Carl W. Wahlström m. fl.! invånare i Upsala stad, dels ock slutligen; Carl Gethe, (1. Th. Tode, Joh. Livijn m. fl.y invånare i staden Kalmar i underd. an-f. hållit, att K. M:t täcktes genom en skäligen jemkad röstskala för kommunalval, , i nåder afhjelpa de af sökandena sälundar anmärkta missförhållanden; hvarjemte dejd sistnämnda sökandena iunderd. hemställt, huruvida icke de revisorer, som enligt ofvanäberopade nådiga förordning skullejg granska drätselkammarens förvaltning, si borde vid allmän rådstuga utses. Samtliga dessa underd. ansökningar har sn K. M:t den 14 sistlidne December låtit i!k ett sammanhang sig föredragas; och dåln genom de i sednast utfärdade bevillningsstadga intagna, på kommunaluåskyldernas ntgörande inverkande, förändrade föreskrifter i afseende å bolags taxering, hvarom 8 9 i nämnde stadga innehåller, attj bevillning för inkomst af kapital eller ar-S. 00 bete påföres bankbolag, der bolagets rörelse drifves, vare sig genom hufvudkontor, lä afdelningseller kommissionskontor, och ante nat bolag, der bolagets rörelse hufvudsakligen; å en eller flera orter, drifves, de afv.. sökandena öfverklagade olägenheter blifvit ti i viss mån undanröjda samt den röstöfvervigt, som vid omröstning vid allmän rådÄ stuga ändock må kunna af bolag för erd läggande högre kommunalskatt utöfvas, lä blifver, på sätt som i kommunalförfattnin5 garna bestämmes, begränsad, allenast de) röstberättigade inom kommunen i sådan sf: förrättning mera allmänt taga del, samt l. enär, hvad beträffar den af åtskilliga bland tr sökandena gjorda framställning om änF dring i kommunalförordningens stadganN den rörande val af revisorer för gransk-5 ning af drätselkammarens förvaltning och ve räkenskaper, giltig anledning ej förekomaf mer att, der stadsfullmäktige finnas, åt ulmän rådstuga, på sätt sökandena ifråga-s ställt, uppdraga att revisorer för sädan i granskning utse, har K. M:t funnit de underdåniga ansökningarna icke till någon vidare åtgärd föranleda. — RBiddarhusstipendier och pensloner. Vid Riddarhus-direktionens sammanträde den 11 Jan. 1867 tilldelades studeranden vid Upsala universitet Emil Du Rietz ett högre riddarhusstipendium å 450 rdr umt ärlisen, studeranderna vid nämnda universi-se tet Fredrik David August von Heijne och on Wilhelm Iljalmar Gripensvald hvardera ett j 52 v i ni ka m in — — lägre riddarhusstipendiwim Å 300 rdr rmt be ärligen, samt kadetten vid Kongl, krigssko11 an Ilenric Rosencrantz ett stipendium åty. Queckfeldt-Rosencrantzska fonden å 200 rdr ssk rmt årligen. ko Vid samma tillfälle utdelades gratifikaticner för p sex År å 75 rdr rmt årligen å Stjernercutska fonP den till enkefruarne Charlotta Reenstjerna, född Lillichook. friherrinnan Maria Lovisa Toll, född fyllenstjerna. Sara Fredrika Wahlset, född de ne Fröese, Elisabeth Aurora Charlotta Gustafschöld, ce ödd Adlerbjelke. och Ilisabeth Charlotta von Poön OS ge rath, född Porath; samt 14 gratifikationer för ett ut år å Bungelec fonden å rdr rmt hvarlog H 41 D