skapliga och vittra afhandlingar, hvilka insändas såväl af ledamöter som andra personer och kunna anses af den vigt, att de böra öfverlemnas åt offentligheten. — En gren af Samhällets verksamhet under året, som ej borde helt och hållet förbises, vore de genom Föreläsningsstyrelsen föranstaltade populära föreläsningarne, ty denna styrelse har dock sitt upphof genom K. Samhället. På den vid sednaste årshögtid inom det vetenskapliga området framställda prisfråga hade ett svar inkommit, som befunnits i viss mån förtjent af beröm, men likväl ej kunnat tillerkännas det utfästade priset. — På de af vitterhetsafdelningen utställda 3:ne prisfrågor hade intet svar inkommit. I detta hänseende har under sednare åren en betydande förändring inträdt, icke blott hvad det K. Samhället beträffar, utan det märkes äfven vid Sverges egentliga vittra areopag, Svenska Akademien, att antalet täflingsskrifter af vitter art förekomma mera sällan nu mot förr. Orsaken härtill är troligen, att vitterhetsidkaren numera ej söker att få sina produkter hallstämplade innan han öfverlemnar dem åt allmänheten, utan han går genast till högsta instansen, till publiken, hvilken dock är och förblir den säkraste domstolen. — Till täflan om det utsatta mindre priset, för en godkänd öfversättning från någon äldre eller yngre klassisk författare hade inlemnats en metrisk öfversättning af prof. Brunii latinska företal till de af henom utgifna Carmina, hvilken täflingsskrift väl ej funnits vara af den beskaftenhet, att den kunde i sitt närvarande skick anses förtjent af det utsatta priset, men dock, efter verkställd korrigering af dess svagare punkter, möjligen kunde förtjena uppmärksamhet, hvadan den okände författaren uppmanades att hos tjenstförrättande sekreteraren återtaga skriften för omarbetning af densamma uti de delar der den befunnits felaktig, hvarom sekreteraren lemnar upplysningar. lå förekomna anledningar hade Samhället beslutat, att hädanefter ej vidare uidela nägra penningepriser, utan i stället guldmedaljer af 12 dukaters värde hvardera. En serdeles lofvande konstnär, gravören Ericsson (densamme, som graverat medaljen för 1866 års exposition i Stockholm) har, på anmodan af Kongl. Samhället, komponerat ritning till en belöningsmedalj, som blifvit gillad af K. Vitterhets-, Historieoch Antiqvitets-Akademien, och har äfven graverat densamma. En omständighet, som serskildt bestämde K. Samhället att vända ig till gravören Ericssen var, att denne ännu unge konstnär erhållit sin första bildning uti Göteborgs Slöjdskola. Samhällets bibliotek har under året blifvit ökadt med flera värdefulla skrifter, utgifna af såväl insom utländska vetenskapliga samfund, med hvilka öfverenskommelse träflats om ömsesidigt utbyte af utgifna skrifter. Under det sistförflutna året hafva 4 dylika öfverenskonmelser ingåtts: Iill ordförande för innev. år har landshöfdingen grefve Ehrensvärd återvalts, och till vikarierande sekreterare under den tid ord. sekreteraren på grund af bortresa är förhindrad att tjenstgöra, har hr rektor A. 0. Heurlin blifvit utsedd. Uter denna redogörelse uppläste sekreteraren minnesteckningarne öfver de 3:ne ledamöter, hvilka under det förflutna året aflidit, neml. teol. doktorn m. m. Johan Börjesson, f. d. majoren, nederlagsinspektoren Carl Ulenrik von Sivers samt f. d. lektorn vid Göteborgs Gymnasium, fil. dokt. Carl Thunberg. Vi hafva benäget blifvit satta i tillfälle att i deras helhet meddela våra läsare dessa minnesteckningar, hvilket dock först kan ske i ett kommande nummer. Sammanträdet afslutades med ett af ordföranden hållet föredrag, innefattande en historik af storsjöfisket i Bohuslänska skärgården. De prisämnen, hvilka för innev. år blifvit uppställda till täfling, äro: Inom Vetenskapernas område: 1) Hvad inflytande har agrikulturkemien hittills haft på Sverges rationella landtbruk, hrad kan man för framtiden hoppas i sådant afseende och hvilka medel böra anlitas för att göra denna vetenskap än mera fruktbärande? 2) En monografisk bearbetning af de i Skandinavien förekommande arterna, tillhörande någotdera af slägterna Hieraciwm, Rubus, Atriplex, Betula, Poa eller Batrachium. Inom Vitterhetens område: 1) Äreminne öfver Erik Gustaf Geijer, i obunden stil. 2) Den karakteristiska skillnaden mellan Tegnärs och Stagnelii lyrik. N . 3) Ilvarföre har det dramatiska diktslaget mindst lyckats i Sverge? 4) Ar det realistiska, som framträder under vissa tidsförhållanden, oförenligt med den idcalism, som ooesien förutsätter? 5) Kan skådebanan betraktas såsom en uppfostringsanstalt för folket i moraliskt hänseende? Under hvad vilkor?