varlig pligt, som ålägger Oss detta, men vi hafva den innerligaste öfvertygelse, att fäderneslandets väl föreskrifver denna åtgärd. Efter moget öfvervägande, fria från allt inflytande af partier och lidelser, efter en lång och samvetsgrann undersökning af ställningen, hafva Vi kommit till den åsigt, att det är Vår pligt att till den mexikanska nationen återlemna den makt, som blifvit Oss lemnad. Följande skäl stärka hos Oss denna mening: 1) Det inbördes kriget fortfar alltjemt — vi bekänna detta med smärta — och befläckar med tusentals landsmäns blod de trakter, som förödas; och utsträckningen af detta krig tilltager för hvarje dag. 2) Förenta Staternas fiendtlighet mot den monarkiska principen uttalar sig allt tydligare. 3) Våra allierade hafva förklarat det, af politiska skäl, vara omöjligt att fortsätta med sitt understöd, och Vi hafva tillochmed under den sista tiden erhållit kännedom derom, att förhandlingar egt rum mellan Frankrikes och Förenta Staternas regeringar, för att öfverenskomma om medel för det inbördes krigets förekommande, som redan så lång tid förhärjat vårt land. Detta mål — så säger man — kan man, med afseende på åsigterna hos majoriteten af Förenta Staternas folk, endast vinna derigenom, att man, stödd på nämnde begge makter, grundar en ny regering med republikansk form. Ehuru Försynen pröfvat Oss med beröfvande af Vår husliga lycka, och ehuru Vårt mod och Vår kraft derigenom blifvit svårt pröfrade, så skulle Vi likväl icke dröja ett ögonblick att offra allt för fäderneslandets lycka, ifall Vi icke hade väl grundade anledningar till den farhågan, att Vår person är ett hinder för landets lugn. Af dessa skäl hafva Vi velat inhemta råd af ministeren och statens representanter, som gifvit oss så många bevis på tillgifvenhet och trohet, i afsigt att finna en lösning för svårigheterna. Maximilian. Franska krigsministören har mottagit berättelser från marskalk Bazaine, enligt hvilka de franska trupperna i Mexiko nu iro fullständigt koncentrerade och uppställda till afmarsch. I hufvudstaden Mexiko finnas ännu 6,000 man franska trupper: de öfriga trupperna äro i Puebla, Orizaba och Vera Cruz. Allt eftersom de första afdelningarne inskeppas i Vera Cruz, rycka de andra efter och upptagas i ett förskansadt läger nära sistnämnde stad, hvilket beräknadt för 22,000 man. Samtidigt härmed berättas, att den kejserlige mexikanske generalen Mendes vid staden Cuatro segrat i en träftning öfver juaristerna, som vid detta tillfälle lärer förlorat 600 man och en af sina generaler, Ledesmar, Afven indianbefolkningen i Sonora lärer med en betydlig styrka — det uppgifves 30,000 man — hafva rest sig mot juaristerna. ASIEN. Franska Monitören bekräftar nu, att expeditionen till Korea slagit ut på ett mindre gynnsamt sätt. Den rapport, som franska marinministåren mottagit från konteramiral Roze, är daterad den 17 November och innehåller väsendtligen följande: Sedan amiralen bemäktigat sig Kong-hoa, förskansade han sig och företog ströftåg håde till lands och sjös, under hvilka han flera gånger sammandrabbade med fienden. En pagod, i hvilken infödingarne förskansat sig, tätt vid staden, anfölls, och ett af infödingarne gjordt utfall blef tillbakaslaget; men det lyckades icke fransmännen att fördrifva dem från sin position. Efter en mycket liflig gevärseld, hvarunder ingen på vår sida stupade, men som olyckligtvis kostade oss många sårade — så heter det i rapporten — återvände kolonnen samma afton till Konghoa. Regeringen i Korea gjorde intet steg för att inleda underhandlingar, och enär vintren stod för dörren, beslöt amiralen att draga tillbaka och söka rum sjö. Innan detta skett, ödelades det kungliga slottet och de offentliga etablissementerna i Kong-hoa. Amiralen tog med sig behällningarne i de allmänna kassorna samt en mängd manuskripter och böcker, hvilka kunna blifva af stort intresse. .Reseringen i Korea — så heter det i slutet af rapporten — bör genom dessa åtgärder hafva kunnat förstå, att mordet på de franska missionärerna icke blifvit ostrafladt. De två missionärer, som voro qvar på Korea, hade vid Tschu-be lyckats komma ur landet, och hade begifvit sig om bord på den franska eskadern. Af allt detta synes det således, att hela den franska missionen på Korea misslyckats. I de sa franska tidningarne är det icke vårt att läsa mellan raderna, huru den anska regeringen är i högsta grad missnöjd med innehållet af amiral Rozes rapport. Dagens post. FRANKRIKE. 15,000 bronsarbetare hafva inställt sina arbeten, af skäl, att de anse sina aflöningar för ringa, under de nu gällande höga