Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 januari 1867, sida 3

sysselsätta mig, utan endast anmärka att den faz sta folkskolan dertill icke är mycket lämplig, särdeles derför att vägen dit för de små barnen vanligen torde vara för lång. Ehuru folkskolan och elementarläroverket böra hvar för sig vara ett helt, så böra de icke sinsemellan sakna samband; så böra lärarne kunna förflyttas från den ena till den andra, äfvensom fvergången från folkskolan till elementarläroverket bör vara lätt, så att i en viss klass (icke den sista) af folkskolan inhemtas precist så mycket som fordras för inträde i elementarläroverkets lägsta klass; 2:o att clementarläroverken böra reorganiseras så, att ett högre kunskapsmått än nu fordrades ör inträdet, så att de lägsta klasserna kunde indragas ), och gossarne, när de komme dit, vore så försigkomne, att de, särdeles om läsningen icke ställdes på hemlexor, kunde sköta sig sjelfva utan privatlärare. Först nu skulle undervisning i fremmande språk vidtaga. Undervisningen i allt skulle ställas så, att ungdomen finge företrädesvis lära sädant som i allmänna lifvet först och främst behöfves. Främst sätter jag kunskap om den verld, enkannerligen det land, der vi lefva och hafva vår varelse, historia, räknekonst, matematik, lefvande språk m. m. Studiet af de döda språken anser ag lämpligen böra långt framskjutas, kanske ända till universitetet. Det kan icke förnekas, att kostnaderna för en sådan organisation af skolorna blefve ganska dryg. Ins. har icke ens försökt att deröfver göra en beräkning; men fördelarne af en allmännare och högre bildning i förening med den besparing, som skulle komma hvar och enskild till godo, tror ing. skulle, särdeles om kostnaden icke tyngde på riksstaten, blifva särdeles öfvervägande. n —n8664464