Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 januari 1867, sida 2

siätebarg den 10 Jan. Ett iimne, som utan tvifvel kommer ati blifva ett bland de vigtigaste töremåler för den snart sammanträdande riksdag pröfning, är undervisningsfrågan, bet sande ej blott folkskolan, som kommer at erhålla varma målsmän, utan ock elementarläroverken. Såväl insända uppsatser som personliga förfrågningar och meddelanden i tal och skrift visa, att föräldrar och målsmän allvarligt behjerta deras barns undervisning och ställning i skolan, samt att de börjat få ögonen upp för den sanningen, att barnens fysiska utveckling och moraliska kraft — som yttrar sig i frimodighet, hurtighet och en glad håg — åsidosättas, om icke uppoffras för det högre kunskuysmåttet. Man börjar fatta tillika, att den kunskap, som sålunda samlas, är till ster del af ofruktbar art, betydande föga eller intet för vare sig den allmänna bildning, hvilken läroverken äre kallade att bibringa, eller det praktiska lifvet. Man fordrar, och med allt skäl, en genomgripande reform härutinnan. Vi hafva mer än en gång uttalat våra åvigter i denna del af undervisningsfrågan, och de sammanfattas i den satsen: att de offentliga läroanstalterna hafva till uppgift att utveckla ynglingarne till harmoniskt bildade, krastige och praktiskt duglige män, icke till bokmalar eller ens lärdomsljus. Ett mindre i kunskapsmätt AA EEC ——b