Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 januari 1867, sida 2

dem! Om dessa ord blifvit något annat än en formel, som låter med salfrelsefull andakt åhöra sig inom kyrkomurarne, men förklaras vara i dagliga lifvet alldeles 5opraktisk, så hade vi ej behöft tala i detta ämne. Och härmed anse vi oss hafva tillräckligt bestämt vår ståndpunkt gentemot vissa invänningar, riktade mot en föregående uppsats, som härmed haft samband. Vi hoppas hafva härmed visat, det vi alls icke varit inkonseqventa i fråga om den fullständiga frihet inom det inbördes aftalet, som ligger oss varmt om hjertat. Ty det ligger alldeles ingen inkonseqvens deri att vilja åt medborgare vindicera full handlingsfrihet i alla deras ärliga uppgörelser, och att tillika gifva några antydningar — efter hvad man uppfattar såsom rätt och riktigt — rörande denna frihets begagnande på ett sätt, som förenar både den enskiltes och det helas välfärd och lycka. san det vara orätt, eller är det fastmer en pligt af en tidningsredaktör, atti fästa uppmärksamheten vid ett så vigsocialt moment, som brist på sysseling och deraf beroende lefnadsuppeför arbetsklassen? Och denna fara tet inhillningssoster; den står framss i all sin nakna verklighet på mera an en ort i landet, framförallt i hufvudiden. Och den bör i sanning ,tagas i ktande, innan man afbryter redan började allmänna företag. tta är allt hvad vi påpekat. Vi deremot alls icke talat om att nya ag skulle, endast för detta ändamål, iuledas, ehuru förhållandena kunna blifva så svåra, att sådant måste ske. Handlade deremot flera så som mosaiska församlingen i Stockholm, så skulle, hoppas vi, en sådan nödvändighet ej inträda. Vi dela Göteborgspostens förhoppning derom, att bättre tider skola inträffa, tack vare detta års goda gröda, då en större kapitaltillgång, med lägre räntefot, skall åter lifva den allmänna näringsverksamheten. Men vissa grenar af den sednare hafva vunnit ett afbräck, som icke skall så snart botas. Det är fastighetskrediten, som blifvit på ett högst betänkligt sätt störd, dels genom uppsägningar, dels genom de hotelser, som i detta fall hört till ordningen för dagen. Härigenom bafva personer blifvit för lång tid afskräckta från att dels köpa fastigheter, dels nedlägga nya kostnader på deras förbättrande. Särdeles har husbyggandet i städerna derigenom blifvit hämmadt, ty en skräck af den art, hvarom här är fråga, glömmes icke så lätt. . . Det är möjligt, att denna , kris varit helsosam för att framkalla en ökad försigtighet — ehuru vi icke erkänna att den ofta omtalade , oförsigtigheten eller ,Svindeln varit så stor — men desa följder qvarstå, och det är på dem vi velat fästa uppmärksamheten.