Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 december 1866, sida 2

Göteborg den 29 Dec. I Alingsås hölls kort före jul ett talrikt besökt sammanträde, som var af synnerligt intresse. Den valde riksdagsmannen för Kullings m. fl. härader, häradshöfding B. Hessle hade inbjudit ortens invånare för att rådslå rörande vissa allmänna frågor, hvilka måste förekomma vid den tilstundande riksdagen. Efter diskussionen, hvari många talare deltogo, fattades resolutioner, utiryckande mötets åsigter i de skiljda frågorna. Så uttalades rörande firsvarsrerket den mening: att som den indelta armåen, efter hvad erfarenheten bekräftat, är otillräcklig för landets försvar, bör allmän värnepligt åligga hvarje vapenför mansperson, och bör folket villigt åtaga sig kostnaden till anskaffande af ändamålsenliga vapen; dock voro det önskvärdt, att någon lindring i det jorden tryckande indelningsverket deremot kunde beredas. I fråga om förlag för jordbruket uttrycktes den mening att hypotheksföreningarne måtte erhålla frihet att få sköta sig sjelfva, såsom fallet vore före hypotheksbankens inrättande, samt att de enskilta bankernas sedlar blifva lika gångbara som riksbankssedlar (?). I afseende ä undervisningsväsendet önskades, att ordförandens sjelfskrifvenhet i skolrådet måtte upphöra samt att den återstående hälften af kapitationsafgiften må anslås till folkskolan: åt fattigare kommuner borde beredas amorteringslån för uppförande af skolbyggnader. Rörande tullskydd för jordbruksalster uttalades ett allmänt ogillande af ett dylikt skydd, och hoppades mötet att det fiihandelssystem, som regeringen antagit, måtte vidhållas till dess yttersta konseqvenser. Vidare förekommo följande ärender: Om underhåll af allmänna vägarna. Ehuru tungan deraf vitsordades, ansåg dock mötet att, derest väg-underhållet skulle af staten öfvertagas, detsamma blefve så dyrt, att afgilterne derför, om an fördelade på alla samhällsklasser, skulle drabba jordbruket hårdare än nu; och ansågs derföre med denna skyldighets afbördande böra fortsättas såsom hittills, till dess landet blifver mera befolkadt och trafiken öfverallt varder jemnare än nu, Om Kongl. förordningen d. 6 Aug. 1864 rörande hemmansklyfning och ofsöndring. Då numera för valbarhet till riksdagsman ej erfordras besutenhet och dessutom det. ej allenast icke innebär fara, att någon får ega och besitta så liten qvot af ett hemman, som han vill och kan, utan det är högst obilligt, att den större hemmansegaren skall kunna tvinga den mindre emot lösen afträda sin lilla lott, så önskade mötet upphäf