let frejdade namnet Z. Topelius. Signaturen S-n, sänd genom sina förtjenstfulla, frisinnade artiklar förnämligast nationalekonomiska ämnen, och den litige, varmhjertade artikelförfattaren A.S—g hafva fven gifvit redaktionen hopp om att få emotse rtiklar af deras hand; hvarjemte det lyckats relaktionen att som sin korrespondent för Stockholm bladet fästa den äfven i vårt land allmänt cände förtjenstfulle och värderade litteratören G. Ihomeåe. Insända artiklar, hvilka icke äro helt och hålet fremmande för bladets syfte samt så till form om innehåll af den beskaffenhet, att deras inande icke vållar några betänkligheter, skola tädse med största tacksamhet emottagas samt med veredvillighet inrymmas i bladets spalter, äfven då lylika meddelanden i någon mån skulle afvika rån de åsigter, redaktionen hyllar. Derjemte får lenna förklara sig villig och beredd att för dylika illfälliga bidrag af allmännare intresse erlägga ämpligt honorarium, så snart de värde insändarne )ehaga för redaktionen i omförmäldt afseende uppsifva sina anspråk. För följetongen skall redaktionen låta sig anzeläget vara att anskaffa läsvärda originalstycken; men i brist deraf öfversättningar från godkände Itländske författare. Den blifvande redaktionen har i det föregående sökt att, med den fullständighet sådant i en anmälan kan ske, angifra tidningens hufvudinnehåll för det kommande året, och torde af denna redosörelse framgå, att någon egentlig afrikelse från den plan, hvilken härtills blifvit följd, icke kommer att ega rum. Beträffande slutligen arten och syftningen af relaktionens blifvande verksamhet, torde här vara tillräckligt att nämna, det hennes allvarliga bemödande skall blifva att efter bästa vetande och insigt förfäkta hvad hen håller för rätt och sannt; att efter sitt mått och så långt den underordnade ställning, hvilken är ett isoleradt landsortsblad anvisad, gör sådant möjligt, söka medverka till allt, som hon efter sin uppfattning anser befordra ett ilskadt fosterlands framåtskridande och utveckling i alla riktningar att i hvarje förekommande fall fritt cch oförskräckt uttala sia öfvertygelse, så långt sådant kan ske, utan öfverskridande af de för hennes befogenhet utstakade råmärken och utan att lemna ur ögnasigte de egendomliga förhållanden, i hvilka vårt land lefver och rör sig. Redaktionen vill slutligen bemöda sig om att fullra allt detta på ett sätt, som hon önskar måtte bära vittne om ett redligt och uppriktigt sträfrande att, om möjligt, verka till förbättring, icke ill förbittring. Sist återstår blott att tillkännagifva att redakionen af bladet öfvertages af: Joh, Aug. von Essen. J. N. von Essen, (18,662.)