Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 december 1866, sida 2

hade att säga dem; ty under den qvar bon var hos dem, satt hon åtminstone sji och en half minuter tyst. Elinor önskade mycket att få veta, ehurhon icke wille fråga; om Edward var i aden; men ingenting skulle hafva förmät anny att fiivilligt nämna hans namn hennes närvaro, tills hon kunde säga henne att hans giftermål med miss Morton va! bestämdt, eller tills hennes mans förhoppningar på öfverste. Brandon gått i fallbördan; emedan hon trodde att de ännu voro så mycket fästade vid hvarandra, att de icke nog träget kunde söndras i ord och handling vid alla tillfällen. Den underrättelse; som hon icke ville meddela, kom likväl snart från ett annat håll. Lucy kom kort derefter, att anropa Elinors medlidande derföre att hon var ur stånd att få se Edward, oaktadt han kommit till staden med mr och mrs Dashwood. Han vågade icke komma till Bartletts Buildings af fruktan att blifva upptäckt; och ehuru deras ömsesidiga otålighet att träffas ieke stod att beskrifva, kunde de för närvarande icke göra mera än skrifva till hvarmdra. Edvard försäkrade dem, inom ganska kort tid, sjelf att han var i staden genom utt två gånger göra visit i Berkeley Street. Ivå gånger funno de hans kort på borlet, då de återvände från sina morgonpromenader. Elinor var glad att han varit der, och ännu mera glad att hon icke varit hemma. Dashwoods voro så ofantligt förtjus-a M:a sus, ad, ehu--de icke voro serdeles vana att gifva någonting, beslöte de att gifva dem — en middag, och bjöde dem derföre, straxt sedan deras bekant