Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 december 1866, sida 3

änderna, som skulle undersoka hela Såcen. Detta förslag har alltid konseqvent lifvit afvisadt från kabinettets i Washingon sida, och härmed trodde man en tid, tt striden var uppskjuten, eller till och ned att den gått till hvila. Åtminstone yste man i England detta hopp, och man jef derföre der mycket obehagligt öfveraskad, då regeringen i Washington föriden sommar åter upptog frågan med craft. För kort tid sedan har presidenen Johnson i sitt budskap ånyo pämint ngelska regeringen derom, att det skulle ara bäst för detta kabinett sjelft, om lenna fråga så snart som möjligt finge in lösning. Handelskammaren i Nework har redan för längre tid sedan tilltällt regeringen i Washington en officiel er kning öden den Åh, som kaparer — orsakat, och detta dokument a Ffemsedas dt Adams, för att gifva tt stöd åt de förut gjorda anspråken. kedan i Oktober 1865 interperrade sr sohn Walch lord Palmerston med assenede å Alabamafråägan, men fick ett undviande svar. Flera engelska tidningar, varibland isynnerhet The OvI., visade nycket dåligt lynne öfver den ,amerikanka oförskämdheten och hotade med ett ranskt-engelskt förbund, , för att en gång ifva yankees en riktigt allvarsam lexa. ednare har likväl den engelska pressen ommit på andra tankar och klandrar ord Russell för att han genom oupphöriga förmedlingsförslag förryckt hela saen, ,i stället för att genast reglera den å ett lojalt sätt. Emellertid synes det uvarande engelska kabinettet benäget att tjemna striden; det gäller likväl att blifva niga om summan. Saken har äfven så ill vida stor svårighet, eftersom det torde ara snart sagdt omöjligt att få reda på len skada, som de i England utrustade apareskeppen förorsakat. Den radikala ressen i Nord-amerika ropar på ,fullomlig ersättning och skall ingalunda öja sig med de 7 millioner dollars, som len engelska pressen föreslagit. — ,Vill ingland icke betala — så yttrar en af idningarne i Newyork —, så marschera i upp till Lawrence-floden, för att taga Canada i pant. i Den med ångaren ,La France till Sa Jazaire anlända mexikanska posten at len 13 November innehåller, att kejsar Maximilian under förloppet af 10 å 12 lagar icke mindre än sex gånger ändrat sigter om huruvida han skulle abdikera Her icke. Under sin första sammankomst ned Castelnatt i Metatuca, beläget på väsen till Urizaba, förklarade han det vara itt fasta beslut att abdikera och återvända Europa. Vid detta tillf lärer han vittert hafva beklagat sig örver Napoleon II:s trolöshet och sin gemåls ärelystnad, om uteslutande varit orsakerna till, det an lemnat det. stilla lif, hvilket han förut hstan uteslutande egnat åt mineralogiska tudier. Kort tid derefter, i sjelfva Oriaba, erhöll kejsar Maximilian bref från le just då till Vera-Cruz anlända generama Miramon och Marques (begge tillrande det klerikala partiet), äfvensom lepescher från generalerna Mejia och Lamadrid, hvilka på det ifrigaste uppmaade honom att qvarstanna, i det de tillörsäkrade honom ,,de svartas fasta undertöd. Till följe deraf i bör tt qvarstanna, meddelade kejsaren strax lerefter till Bazaine, det han ville afresa. ör att nästan genast derefter dementera letta genom ett nytt bref, i hvilket han illkännagaf sitt bestämda beslut att i lucatan grundlägga en sjelfständig stat. ifven detta beslut vidblef han blott i 48 immar. Straxt derefter återkom han ill iden att afsäga sig kronan, men hvilcet han då sade sig ämna göra på ett vögtidligt sätt i hufvudstaden. Så begaf an sig då, den 13 November, från Orisaba till nämnde hufvudstad, och ehuru san redan före den 20 inträffat der, hafva elegrammerna från Newyork ingenting aft att förtälja derom; att han verkligen ullföljt planen till afsägelsen. Så irrar Rudolfs af Habsburg ättling utan hållning rån den ena planen till den andra, utan örmåga att kunna fatta ens ett förtvifladt eslut. En del af hans bagage har emelertid redan inträffat i Vera-Cruz, bestände af de konstföremål och möbler, vilka han medfört Europa, dit de skola återsändas. Det öfriga skall försälas i Mexiko. ASIEN. Under det insurgenterna i Kina under le sista månaderna icke låtit höra mycket waf sig, innehåller den sista posten från Iongkong, att stora truppmassor af Nienfeiebellerna åter varit synliga på gränsen af zchontung och Honan. För någon tid sedan meddelades, att len amerikanske ångaren , General Shernan blifvit tagen af de kinesiska sjööfrarne. Man erfar nu, att manskapet vå detta ångfartyg och två engelska pasgerare, som äfven befunno sig der, på stt förskräckligt sätt omkommit. Piraterna yundo nemligen de olyckliga vid masterna och satte fartyget i brand, så att ingen Äddning blef möjlig. Amiral King har aft en sammankomst i Shanghai med ullmäktige för kinesiske ngen, för ande mot g. 8 I staden Hongkong har en eldsvåda förört 200 hus. Som man torde påminna sig, hafva franka missionärer blifvit dödade på Korea, ch med anledning häraf hade franske miralen Boge fordrat upprättelse anti, det icke dylika väldsbrag skulle inträ Den fi in formulerat sina vilkor s vant fästningen Kongiva, belligen 40 kiloneter från landets hufvudstad, och skulle lenna fistning då besättas med 600 man ranskt marin-infanteri.