tade salskå föreställningar som detta. Hrt Esduiros är ingen vanlig turist, som skil-f drar samhällsförhållandena såsom de förei fallit honom under den begränsade tid r han uppehållit sig i det främmande landet; han har nitiskt studerat det engelska 1 samhällslifvets olika sidor och landets märkligaste institutioner, och följden der) af är, att han kunnat lemna oss skildrin1 gar så lefvande och sanna, att de förflytta läsaren midt in i detta samhällslif och 1 göra honom på jemförelsevis kort tid hem: mastadd i detsamma. När dertill kommer, N att stilen är ledig, frisk och pikant, och ; att öfversättaren förstått att i mindre vanlig grad bevara dessa förtjenster, är det s helt naturligt, att de läsare, som önska ! vinna en närmare kännedom om tillstän-; det i , gamla England, skola med nöje ! genomläsa denna bok. S Den afdelning, som vi här anmäla, börjar med en intressant skildring af den nuvarande engelska skarpskytteorganisationen och dess utveckling samt en återblick på skarpskytterörelsen år 1798 och år 1803. Detta eger för oss svenskar en särskilt betydelse, då äfven i vårt land farhägan för fiondtliga armåers invasion satt vapen i så många tusen unga mäns händer. Hvad som skiljer den engelska skarpskytterörelsen ifrån den svenska är förnämligast den omständigheten, att, såsom hr Esquiros anmärker, det hufvudsakligen är unga män af ståndspersonsklasserna, som bildat de frivilliga korpserna, då deremot i Sverge det är de arbetande klasserna, som lemnat den ojemförligt största kontingenten till de motsvarande skarpskytteföreningarna i vårt land. Vi vilja ej här undersöka anledningen till det faktum, att i ett icke obetydligt antal svenska städer många s. k. bättre unga män afhållit sig från att sluta sig till den fosterländska rörelsen, då deremot de unga arbetarne allmänt omfattat detta tillfälle att använda några af sina få fritimmar om veckan på bemödanden ; att förvärfva en vapenduglighet, som i nödens stund kan komma fosterlandet tilll: godo. I England tyckes man för öfrigt nöja sig med den organisation, som skarpskyttearmen redan vunnit, och ej såsom hos oss vara betänkt på att utbilda den till en verklig folkbeväpning, byggd på den allmänna värnepligtens id, och låta folkhären träda i den stående armens ställe. För England finnas också icke de trängande skäl, som mana oss till en sädan tillämpning af follbeväpningsidgen i hela dess stränga konseqvens, då det dels är ett utomordentligt rikt land, som bättre än de allraflesta andra förmår bära krigsbudgetens tunga börda, och dels under förhandenvarande förhållanden ej har att befara något fiendtligt anfall, som det ej skulle kunna afvärja med de stridskrafter, som redan stå dem till buds. HBämellertid torde äfven i England den dag komma förr eller sednare. då man allmänt lär sig inse, att stående armåber icke blott äro fullkomligt öfverslödiga och stridande: mot nationalitetsprincipen, utan att de utgöra en verklig kräfta på statskroppen, och den dagen skola de gamla fromma önskningarna om den engelska statsskuldens betydliga minskning först få utsigt att realiseras. Huru djupt engelsmännen redan inse vigten af att medborgarne förvärfva sig skicklighet i vapnens bruk visar för öfrigt the Natinal rifle-shooting association, ,,en förening, som är oberoende af och skild från skarpskyttarnes, fastän den har sina rötter i samma rörelse, äfvensom den ifver, hvarmed talrika unga män begagna sig af undervisningen uti den af regeringen inrättade målskjutningsskolan i Hythe. : För jägare torde de upplysningar och detaljer, som förf. meddelar om räfjagten och hundgårdarna i England, vara af stort intresse, och hvad angår kapitlena om Guldsökare, Raffinerare i London och Myntet, samt de om , Englands BankI och hvad dertill hörer, så innehålla de så många märkliga och lärorika uppgifter, att de väl förtjena att genomläsas. Af allmännare intresse torde dock den sista delen af detta häfte vara, då det skildrar ! ydet religiösa lifvet på landsbygden eller med andra ord ,,prestgården, kyrkan och ; skolan. Vi lära deraf känna denna högl kyrka, som har så ljusa sidor, men äfven icke obetydliga skuggsidor. Så t. ex. se vi, huru den -engelske presten i många ! fall egnar sitt lif åt vården af sina för-: samlingar på det kärleksfullaste sätt, huru! han ordnar och leder de sträfvanden, som l! afse att sprida upplysning och trefnad i de fattigas hyddor, men vi se ock, huru ett stort antal engelska pastorater säljas på auktion och andra bortgifvas godtyckligt af patronus åt någon anhörig eller åt någon annan, mot hvilken han af en eller!! annan anledning är gynnsamt stämd. ! Samlade svenska historiska noveller al G. H. Mellin. — 5 häften. Stockholm.. Albert Bonnier. 1 Dessa noveller ha haft sin förtjusta pu-s blik, ehuru det nu är temligen längesedan. De äldre bland oss kunna berätta, hurufc högt värde de en gång satte på dessa skildringar ur fosterlandets häfder. men få afls