Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 december 1866, sida 2

Göteborg den 10 Dec. Staden och Länet. Föreläsning. Akademi-adjunkten d:r Odhner höll i Lördags afton sin första föreläsning i lilla börssalen. Med ett friskt och lefvande föredrag inledde och utvecklade tal:n sitt ämne, som var: uppkomsten af de tre skandinaviska rikenas förening i Kalmarunionen och karakteren af denna förening. Det historiska studiet hade, likasom flera andra vetenskaper, hvilka tillförene hvilat på nationell basis, såsom statistiken, geografien, m. fl. derigenom blifvit ensidigt. Det hade nu utvidgat sin synkrets, genom att behandla det egna landets historia samtidigt och komparativt med andra länders, och framförallt de närbeslägtade nationernas historia. Så har Sverges historia blifvit utsträckt till hela Nordens, en väg som blifvit med framgång beträdd både i Danmark och Norge samt äfven i Sverge. Tal:n skildrade i kraftiga och letvande drag Nordens tillstånd vid tiden före Kalmar-unionen, en tid, som utgjorde öfvergångsperioden mellan medeltiden och nyare förhållanden. Han visade huru det mäktiga Hanseförbundet i förening med den Tyska Riddarorden sträfvade att lägga Norden under sitt välde och der införa tysk kultur. De nordiska ländernas nationalitet var allvarsamt hotad. Sträfvandet att försvara denna nationalitet, genom de tre nordiska rikenas samfälta kraft, blef tillika en sträfvan att befästa den monarkiska makten gentemot den verldsliga och andliga aristokrati, som utgått ur det ursprungliga demokratiska samhällsskicket. Det var detta mål Margareta fullföljde, med sällspord kraft och statsklokhet. Och här var ej blott fråga om en personal-, utan om realunion, hvartill första steget var, då hon förenade de tre rikenas råd till gemensamma öfverlägg ningar, eller till ett gemensamt riksråd för de tre länderna. Det var ett unionsparlament efter den tidens förhållanden. Det andra steget var Eriks af Pommern erkännande såsom arfkonung i Norge, Danmark och Sverge. Tal:n jemförde denna Margaretas sträfvan med Isabellas af Castilien sträfvan att förena Castilien och Arragonien, men när sakernas utgång blef olika, så berodde det derpå, att Isabella efterföljdes af Carl V, under det fullbordandet af Margaretas verk föll i den egensinnige Eriks af Pommern hand. Tal:n vidrörde det Engelbrechtska upproret och såg deri en djupare grund än