nast den ar tighets-post, hon hs ade anvisat sig sjelf, visade mrs Jennings den största uppmärksamhet, talade med henne, skrattade med henne och lyssnade till henne. här helst hon kunde. Mrs Jennings, å sin: sida, behandlade dem båda med al möjlig vänlighet, var vid alla tillfällen mån: om deras beqvämlighet och tretnad, och endast ledsen att hon icke kunde förmå! dem att sjelfva välja sina midda värdshaset, eller attvinga dem en nelse, om de för o lax framför kabe eller kokt fogel framiör kalfkotietter. uppnådde staden klockan fyra tredje dagen, glada att resan nu var slut och f diga att njuta af behaget af en god b Huset var vackert och väl inredt, de unga damerna a blefvo geuast satta i besittning at ett mycket t ligt och beqvämt rum. Det I hade förut varit Charlottes, och bölver lhonta hängde äpnu ett landskap, sydt af henne ik e, såsom ett bävis att hon tillbragt sju år i en stor pe sion i staden till någon nytta. Då middagen ännu icke skulle blifva färdig på ett par timmar, beslöt Minor använda denna tid at rifva till sin moder, och satte sig ned ide: Tnom några ög gjorde li ma. — Jug skrifver hem. Marianne, sa Elinor; vore det inte bättre, att du uppsköt dermed ett par d — Jag skall icke svarade Marianne hastig som om hon önskade undvika några 8 vidare frågor. Elinor sade icke det föll henne genast in, att on då måste skrisva till Willoughby; och slutsatsen, som lika onblickiigt. lide, var den, att hur hemlighetsfulit de än kunde önska bedrifva sarar äg och på sätt, ih