Carlsson vidhöll sin förut afgifna berättelse, det han af en okänd person Yid namn Johansson, emotfagit nämnde saker att bära till Stampen. Den okände hade dock försvunnit när han greps af polisen, då han innehade byxorna och stöflarne; Hvar uret och tröjan tagit vågen kunde han dock icke redogöra för, utan påstod att den okände förut sjelf tagit desamma om händer. På af ordföranden framställd fråga hvarest den okände Johansson vore boende, kunde Carlsson dock icke vidare upplysa, utan trodde han blott att det var någonstädes å Stampen. Han ville dock icke att denne skulle efterspanas för att inkallas, då i sådant fall målet blifvit uppskjutet, ntan öfverlemnade målet till rätten för slutlig han läggning; och dömdes Carlsson, hvilken förut ä straffad för första resan snatteri, att då han icke nöjaktigt kunnat visa åtkomsten af de stulna persedlarne, hvilka han innehaft vid det tillfälle han af polisen häktades, för delaktighet i stöld till 3 månaders straffarbete samt 5 års förlust af medborgerligt förtroende. Med denna dom förklarade sig Carlsson belåten. — Vidare förekom det från poliskammaren remitterade målet angående förre markören Johan August Blomgren, häktad och anklagad ätt från snickeriarbetaren Johan Heljesson hafva tillgripit 1 silfverfickur, 1 par byxor och 1 grå hatt, värderade till 25 rdr. Blomgren och Ileljesson hade en kort tid bott tillsammans hos nattväktaren Ek i huset n:o 6 vid Skansgatan i Haga. Den 30 sistlidne Oktober hade dock Blomgren, efter det han tagit nämnde persedlar; afrest till Jönköping, hvarest han på reqvisition af härvarande polismyndighet, blifvit gripen och hitförpassad. Blomgren, hvilken är född 1844, och dels varit anstäld såsom informator på några ställen i Wermland, dels äfven haft tjenst som banvakt vid jernvägen samt sist såsom markör å Göta källare, erkände under synbar ånger stölden. Rådhusrätten dömde Blomgren att för första resan stöld hållas till straffarbete i 2 månader samt i 5 år vara förlustig medborgerligt förtroende. — Målet angående slagtaren Olof Hansson, som försökt att fråntaga poliskonstapeln n:o 46 Ekberg en häktad full person, hvilken fört oljud å Husargatan i Haga, förevar ånyo i går. Hansson, hvilken af rådhusrätten vid föregående session frigass ur häktet, tillstädesvar. Tyenne vittnen, handlanden F. O. Strömman och bokhållaren F. Klot, hördes och berättade: att då de den 24 sistlidne Oktober på aftonen kommit gående å IIusargatan hade de förmärkt en större folksamling. De gingo dit samt sågo då Ekberg vara sysselsatt att afföra en berusad person till hans bostad. Under tiden kom Hansson framspringande ur folkhopen samt försökte att frånrycka Ekberg den häktade. Då han icke velat släppa sitt tag, hade Hansson fått ett slag å armen af battongen utaf E., efter det han dock först flera gånger blifvit med godo varnad. Hansson medgaf att han fått slaget, men ville icke ingå på att hafva förfördelat Ekberg. På grund af hvad vittnena intygat, dömde rådhusrätten dock Hansson för det han hindrat polistjensteman i dess tjensteutöfning genom att med våld befria fånge, jemlikt 10 kap. 16 2 mom., till 1 månads fängelse. Öfver detta utslag anmälte Hansson missnöje. -Häktade sjömannen Hans Hansson, hvilken är anklagad att hafva våldfört sig å poliskonstapeln Börjesson, instäldes äfven; och medgaf H. att så möjligen varit förhållandet, då han, som var öfrerlastad af starka drycker, icke minns huru vid hans häktande tillgått. Han begärde dock att tillvitelsen måtte genom vittnen styrkas, och uppsköts målet på grund deraf till den 6 December, och återfördes Hansson i häktet.