Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 november 1866, sida 2

duceras; men utomdess importeras 100, 000 centner. Silkesodlingen blomstrar. Klädesoch läderindustrierna askasta ärligen tillsammans nära 200 millioner. Bomullskulturen har, sedan inbördeskrigets i Förenta Staterna början, gjort stora framsteg. Antalet nötkreatur uppskattas till 19,210, 170 stycken, hvilka anses värda 1,500 millioner. Franska Monitören drager af allt detta den slutsatsen, att Italien måste söka sin framtida styrka i jordbruket. Befolkningen är arbetsduglig, arbetslönerna små och afsättningen lätt, isynnerhet sjöledes. Äfven jern på ön Elba och i Calabrien, samt bly, koppar och andra bunden affärsverksamhet. Intilldess induvet. Prins Iwmbert lärer straxt efter jul skola anträda sin friareresa till Wien. italienska krigsskepp hafva fått order att metaller kunna blifva föremål för en regelstrien hinner utvecklas, måste man lägga an på att öka produktionen af råämnen, gynna den mindre industrien och vända all sorgfällighet åt utvecklandet af handelsflottorna i Medelhafvet och Svarta hafSamtliga i Venedig för ankar liggande afrusta och attj ställas på fredsfot, till följd hvaraf en mängd sjömanskap permitteras. Under de sista veckorna hafva många polska prester infunnit sig i Rom för att upptagas i det der grundade polska prestseminariet. ,Pungolo meddelar från Florens, att franske kejsaren utnämnt Minghetti till medlem af den jury, som skall tillerkänna priset för det bästa arbete öfver medlen tilll förbättrandet af arbetarnes ekonomiska tillstånd, och skall Minghetti för detta ändamål i början af December infinna sig i Paris. ÖSTERRIKE. Grefve Goluchowski öppnade, d. 19 dennes, den galliciska landtdagen med ett tal, som väckte allmän sensation bland de polska medlemmarne och helsades af dem med uthållande bisallsrop. Då det kejserliga budskapet om landtdagens öppnande endast upplästes på polska språket, lemnade största delen af de ruthenska medlemmarne församlingen. FRANKRIKE. Den 27 dennes skulle militärkommissionen hafva sin sista session, hvarefter förslaget till armöens reorganisation ofördröjligen skall öfverlemnas till statsrådets behandling. I en korrespondens från Paris yttras det: ,Det finnes i Frankrike desto bättre icke endast ultramontana prelater. Gentemot de herdabref, i hvilka fransmännen hotas med alla de egyptiska landsplågorna, i fall de gilla Napoleon III:s, och icke hans spanska gemåls romerska politik, höjer biskopen af Saint-Briceux sim röst för I det kejserliga brefvet till Edgar Ney. Ensligt nämnde prelats mening är påfvens verldsliga makt ingen dogm, utan endast .ett providentielt faktum, som skapades genom århundradenas logik; och, enligt honom, är påfvedömet i stånd att kunna I förbättras. Han uttalar ordet resormersoch säger, att det motstånd, som de franska förslagen röna i Rom, är , morgonmoln, som skola efterföljas af en dag utaf framåtskridande. Historieskrifvaren Barante har aflidit i sitt S5:te lefnadsår. Hans mest bekanta arbete är , Histoire des ducs de Bourgognen, en förträffligt skrifven, grundlig soch omfattande framställning af en utaf de intressantaste perioder i Frankrikes och l Europas historia. Prosper Brugibre Baron sdle Barante utnämndes under restaurationen till pär; under Ludvig Filip beklädde han åtskilliga ambassadörsposter, bland andra dem i Turin och Petersburg. Franska akademien förlorar i honom en af sina utmärktaste medlemmar. , RYSSLAND. I en ålder af öfver hundra år har i sOdessa aflidit Alexander Ypsilantis mosder. Som bekant är, var det Alexander Iysilanti, som började den rörelse, hvilken sedde till Greklands befrielsekrig. Den afslidna furstinnans gemål var, i början af I detta århundrade, hospador i Moldau och lefde sedan år 1816 i Kiew, der han äfven dog. Hans enka flyttadel då till Odessa, I der hon uteslutande egnade sig åt välgösrenhet. SPANIEN. Angående det förut omtalade uppträdet mellan drottning Tsabella och hennes sysster, hertiginnan af Montpensier, berättas, latt de ord, med hvilka den förstnämnda bessvarade de af hertiginnan lemnade varningar, och hvilka ord drottningen utan stvifvel inhemtat af Narvaez och pater Olaret, lydde sålunda: ,,Om jag ville lära, hvad man har att göra vid usurperandet saf en thron och för att förlora den, så