Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 november 1866, sida 3

först vid 1868 årg session skall komma till behandling i parlamentet; en tredje del af ministrarne vill utarbeta en bill, som skulle blifva långt mera omfattande än den sista ministerens. Lordarne Stanley och Disraeli lära vara för det sistnämnda förslaget; lord Derby och sir Stafford Northcote för det förstnämnda. I hotkretsarne omtalas, att exkonungen af Hannover på nyåret väntas till London, der han likväl icke ämnar qvarstanna, enär han har svårt att uppgifva hoppet om återfåendet af sin thron. Endast i det nära Manchester belägna Salford hafva 16,000 personer, till stor del fattigt folk, lidit stor skada genom de nyligen timade öfversvämningarne Från Irland komma alltjemt underrättelser om illgerningar, genom hvilka redan stora olyckor på jernvägarne förekommit. Det vanligaste har varit, att man lagt stenar eller bjelkar öfver skenorna. Man har icke lyckats komma gerningsmännen på spåren; ej heller förstår man anledningarne till dessa nidingsdåd. Vi meddelade i går utdrag ur ett oförskämdt bref från en engelsk marinofficer, Brand, på Jamaika, till Charles Buxton. Då den sista engelska posten innehåller hvad vi här nedan meddela, kan man här gerna säga, att straffet snart följt på brottet. Man torde påminna sig, att i brefvet gjordes antydningar om den skedda ministerförändringen, till följe hvaraf den värde brefskrifvaren ansåg sin ställning mycket trygg. Det ,nya amiralitetet, om äfven sammansatt af toryistiska elementer, är emellertid icke villigt att taga på sig någon medbrottslighet, derigenom, att det emnar brottslingen det skydd, på hvilket han hoppats. Än mer, amiralitetet har åtit skicka en afskrift utaf den af Buxton offentliggjorda korrespondensen till kommendör MM Clintock på Jamaika, och gifvit befallning att, om Brand icke bestrider brefvens äkthet, han genast skall lemna sin post och hemskickas tiil England, ,,erär ett sådant beteende icke kan anses vara örenligt med en officers och gentlemans karakter. AMERIKA. Resultatet af de redan gjorda valen i Förenta Staterna låter förutse, att den fyrationde kongressen (den härnäst sammanträdande), hvad partiernas ställning angår, temligen noga skall blifva densamma, som under den 39:de. Resultatet af de hittills kända valen är följande: De 7 valen i September och Oktober gåfvo 59 republikaner och 12 demokrater, deraf Oregon 1 republikan, och de tolf valen efter den 6 dennes 66 republikaner och 25 demokrater, således tillsammans 126 republikaner och 37 demokrater. I förra kongressen sutto för samma stater 127 republikaner och 36 demokrater. Sex stater hafva ännu att välja, nemligen: Californien, Connecticut, Kentucky, NewHampshire, Rhode-Island och Tennessee. Om dessa — som det är att förutse — välja likasom till förra kongressen, i hvilken de hade 21 republikaner och 8 demokrater, så hafva demokraterna in toto vunnit en röst. Skulle slutligen sydstaterna finna sig vid de fordrade vilkoren för att å välja, så få de i kongressen 50 röster, hvilka, äfven om de alla vore demokrater, likväl icke skulle förskaffa det demokratiska partiet någon majoritet; endast på den för somliga tall föreskrifna majoriteen af tvåtredjedelar kunde republikanerna icke. vara säkra. Under nästa kongress ar således presidenten en högst kinkig ställning. ! Det påstås, att general Sheridan fått befallning att med en kår af Förenta Staernas trupper inrycka i Mexiko öfver gränsen vid Rio Grande. Ändamålet med detta anfall lärer vara att få bugt med Ortegas anhängare, enär Förenta Staterna endast erkänna Juarez som det rättmätiga öfverhufvudet i Mexiko. General Sherman. och Förenta Staternas ambassadör hos Juarez, Campbell, — hvilka, som bekant är, afrest till Mexiko — kunna endast landstiga i Matamoros, men denna stad befinner sig i händerna på Banales, en anhängare till Urtega. Matamoros måste således först återvinnas till Juarez. Tampico är äfvenledes i händerna på partigängare mot Juarez, och i Vera-Eruz äro franska samt mexikanska trupper, och kanske kejsar Madimiläen sjelf. Juares representant i Washington hade till regeringen der anmält, att kejsaren i Mexiko resignerat, och efter detta lemnade. Campbell genast Washington, för att begifva sig på sin post. Samtidigt härmed fick amiral Dahlgren befallning att kryssa på mexikanska kusten för att vara beredd på hvarje händelse. Campbell medtager sin familj och hela ambessadpersonalen, och general Sheriman flera stabsoffcerare. Generalen skall j örst försöka att tillvägabringa en försoning mellan Juarez och Ortega, enär den sistnämnde lärer förklarat, det han är bevägen att underkasta sig en folkomröstning, hvilken skulle ega rum straxt efter fransmännens aftåg. Dagens post. TYSKLAND. Regeringen har utgifvit en cirkulärskrifvelse, i hvilken de nordtyska unionsregeringarne samt hansestäderna inbjudas att AA olma Utbocem nictryar allor syvndiai