eg och ofta fria ungar. Några voro tomma och liksom vissnade. Af hannarne innehöllo några sädceller i massa, andra voro tomma och hade således allaredan utöfvat sin funktion. Vid undersökandet af musklerna funnos en mängd invandrade trikiner; på en gran funnos på många ställen mellan 50 och 300, Det företogs ingen mera detaljerad undersökning med hänsyn till mängden i de enskilda musklerna; men som vanligt skönjdes äfven här, att det största antalet förekom i medelnätet, eller i musklerna mellan bröstet och underlifvet. samt i strup-, tungoch tuggmusklerna, ett mycket mindre antal i musklerna mellan refbenen och de öfriga musklerna på kropper samt i öfverarmarnes och lårens muskler och minst i förarmarnes. händernas och sötternamuskler. Muskeltrikinerna voro i olika stadier Då det, såvidt det låter sig beräkna, hade förflutit 5 —6 veckor sedan infektionen egt rum, val dei naturligt att de flesta trikinerna redan vorc upprullade i spiral. I sjelfva muskelfibrerna vorc de flesta af de i spiral upprullade tydligt inkapslade, men kapslarne voro ingenstädes förkalkade Etatsrådet Dahlerup framhåller, att det här iakttagna fallet talar för riktigheten af den uta Vogel uppställda indelningen af sjukdomen i tre stadier: 1:0 ntvecklings-, 2:o invandringsoch 3:4 inkapslingsstadiet. Den sjuka angaf nemligen sjelf noggrannt de för de båda första stadierna vanligtvis anförda symptomerna, nemligen: under de första 8 dagarne lindriga tarmsmärtor, alltså under den tid, i hvilken de inkomna trikinerna utveckla sig och frambringa sitt yngel; i det andra stadiet, eller under de närmaste 8 dagarne uppträdde under trikinernas invandring i tarmkanalen de för detta stadium angifna symptomer häftiga gastriska anfall, qväljningar, uppkastning och diarrh. Ester att detta hade fortfarit i ungefår 8 dagar inträffade invandringen i musklerna och dess följder, d. v. s. det tredje stadiet, nemligen smärta i musklerna, framkallad vid tryck på och rörelse af dem, en viss fasthet och fyllighet i de angripna lemmarne, svullnad och ömhet i den subcutana bindväfven, fortfarande häftig feber, värk, förlust af krafter, nervsystemets affektion o. s. v. Meddelandet slutas med följande ord: .De förfärliga olyckor, som infektion af trikiner kan åstadkomma, låta ej borträsonnera sig af den mest sofistiska dialektik. Att det oaflåtligt bör arbetas för att finna medel, hvilka kunna tillintetgöra de farliga gästerna, innan de hafva fastsatt sig på otillgängliga ställen, är oemotsägligt. Lättare är att kunna förhindra deras införande i organismen Jag vill icke här ingå på att behandla sättet hvarpå detta kan och bör ske, men blott tillåta mig att upprepa hvad, som af så godt som alla författare, hvilka sysselsatt sig med denna sak blifvit uttaladt. nem att det först och frä bör s ör en så pålitlig kontroll som m ölver ningen af trikinens frambringning. element, fläsk, och för det andra att ständig ihågkomma, det man aldrig bör äta fläsk, såvide det ej är behöfligt kokt. stekt eller rökadt, sam slutligen varna både slagiare och andra, som be handla rått svinkött eller fläsk, att aldrig för: minsta bit deraf till munnen.