för byggnaderna till Slöjaskolan. Ärendet borde fördenskull återremitteras till beredningen med anmodan till densamma att inkomma med förslag å annan lämplig tomtplats. Prof. von Schoultz utvecklade i ett längre anförande nyttan och nödvändigheten af undervisningens centralisation. Chalmersska Slöjdskolan har behof att framträda i större former för att kunna gagna bättre, och den kan ej göra detta annorsunda än i gemenskap med de institutioner, med hvilka man nu vill sammanföra den. Visade, under åberopande af det utaf beredningen anförda exemplet med Muhlhausen, fördelarne för Staden af en sådan anslutning. Då emellertid bifall till beredningens hemställan ej torde vara att påräkna, slutade talaren med att förena sig i förslaget om ny utredning. Hr Blomstrand kunde ej dela de uttalade åsigterna om gagneligheten af undervisningens totala centralisation; det vore alldeles tillräckligt att fästa sig vid den vigt, som slöjdskolans sammansläde med Museum eger. Ansåg de skäl, som tala för den förras förläggande till stadens medelpunkt, så stora, att anslag borde beviljas. Föreslog, att Staden skulle åtaga sig att, om så önskas, i stället för att lemna tomtplats, bidraga med en deremot svarande summa. Hr Piulipsson uppskattade visserligen till dess fulla värde den vackra tanken om de olika institutionernas närmare anslutning till hvarandra, men hade begärt ordet hufvudsakligen för att yttra sig om fördelen af att kunna undgå att i Stadens me delpunkt hafva en plats sådan som Lilla Berget. en fördel, till hvars beredande man ej borde lemna det sig erbjudande tillfället obegagnadt. — I afseende på kostnaderna, borde den omständighet tagas i betraktande, att, genom tomtplatsernas å Lilla Berget upplåtande till Slöjdskolan, andra tomter skulle bli behöfliga för de fordne husegarne derstädes, hvarigenom nya inkomster skulle beredas Staden. Hvad beträffade Stadens närvarande finansiella ställning och de at hr Renström uttalade farhågor, hade Stadsf:e intet att förebrå sig. De ha under sin fyraåriga verksamhet ej beslutat någon skuldsättning för Staden. Klagomålen öfver hög kommunalskatt vore ej heller befogade. Uttaxeringen för innevarande år utgjorde 2 riksdaler 70 öre på bevillningriksdalern, hvaraf 7 öre komma på utgifter för sundhetsnämnden, 31 öre för sjukhnset, 47 öre för folkskolorna, 63 öre för gators och vägars underhåll, 4 öre för vattenledningen, 5 öre för åtgärder till förekommande af den veneriska smittans spridande, 99 öre för fattigvården och 14 öre för Willinska m. fl. skolor. För utgifter till löner åt embetsoch tjenstemän, till hamnoch elfarbetena, till inqvarteringsväsendet m. fl. hade Stadens invånare ej fått vidkännas ett enda öres beskattning. Det är fattigvården, som tynger mest och för hvilken beskattningen alltjemt måst ökas; lättnad i den sistnämnda kan endast vinnas genom förbättring af den förra. — Föreslog, i stället för återremiss, ärendets hänskjutande till Drätselkammaren, med anmodan till denna att inkomma med förslag huru det afsedda syftet kan ernås utan skuldsättning för Staden. Detta kunde ganska väl låta sig göra genom försäljning af sådana Staden tillhöriga egendomar som t. ex. Hedås och gamla tullhuset. Hr Prytz trodde, att ändamålet kunde vinnas med mindre kostnad än de beräknade 200,000 rdr. En lämplig och vida billigare tomtplats än Lilla Berget finnes i den stora tomt, som skulle komma att bildas genom utdragandet af Smedje-, Silloch Kronhusgatorna (i enlighet med det af Komiterade för stadens utvidgning uppgjorda förslag), hvarvid den fjerde sidan skulle utgöras af den linie, som komme att utdragas längs med Rappska huset. Denna tomt blefve fullkomligt stor nog och skulle ej komma att ligga på längre afstånd från Museum än omkring 120 alnar. Föreslog återremiss till beredningen, som borde anmodas att undersöka ifrågavarande tomts ämplighet och derom inkomma med trande. Hr J. Lindström ogillade kome:s förslag och önskade hafva ej blott Chalmersska slöjdskolan, utan tillika Museum förflyttade till annan plats. Tal:n kunde i öfrigt ej undgå att protestera mot den betydliga utgift, hvarom här vore fråga. Ordföranden delade väsentligen hr Lindströms åsigter och ville hafva Chalmersska skolan jemte Museum förflyttade i ett sammanhang till en plats bakom Hagakyrkan. Sedan ytterligare hr Hedlund upptagit några mot komiterades förslag antörda skäl, slutade diskussionen omkring kl. 2, hvarefter Stadsfullmäktige beslöto att återrte-ittera betänkandet till den förra bered, hvilken då borde taga äfven hrr Prytzs och Blomstrands förslag i betraktande. Styrelsen för Utskänknings-Aktiebolaget, till hvilken Stadsfullmäktige vid sitt sednaste sammanträde, för yttrande, remitterade konditorn F. W. Paalzows hos Kammarrätten anförda besvär öfver sistl. års pröfningskomitäs beslut om klagandens beskattning för utskänkning, hade nu inkommit med det begärda yttrandet. Styrelsen fann sig, efter verkställda forskningar, i tillfälle att med fullkomlig visshet kunna uttala det omdöme, ,att konditor Paalzow så mycket mindre eger grundad befogenhet till klagan öfver oskälig taxering, som den af honom utskänkta qvantitet spirituosa med minst 3-3å 4.000 kannor öfverstiger det taxerade kanatalet 8,0004. Såsom bevis härför hade styrelsen bilagt ett intyg, hvilket gaf vid handen, att endast från en distillator härstädes blifvit under det utskänkningsår, som besvären afse, till P. levererade 10,131!, kannor renadt och distilleradt bränvin, hvilket parti bränvin blifvit i P:s lokaler utskänkt. ,Då härtill? — yttrar styrelsen — ,läggas alla öfriga spirituösa drycker, som Paalzow på sitt schweizeri utskänkt, och hvilka i och för sig icke äro af ringa betydenhet, så framgår äfven häraf, att det af styrelsen nu angifna kannetalet icke öfverstiger, utan snarare understiger det verkliga. — ,Af hvad sålunda — heter det slutligen i utlåätandet —, blifvit framstäldt, torde tydligen vara ådagalagdt, att Paalzows såkallade schweizerirörelse i verkligheten varit en krogrörelse i större skala och att taxeringskomitten således haft grundade skäl för den vidtagna beskattningen. — Stadsfullmäktige beslöto lägga gåfta anförande till grund för deras