Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 november 1866, sida 3

folkskole-inspektörer, en för Gestrikland, en för södra och en för norra Helsingland, lj Ssamt upprättat småskolelärare-seminarier, åhvari undervisning meddelas af inspektö-h rerna under 4 månader af året i OFansjö, Bollnäs och Delsbo. De trenne seminari-sa erna äro nu i full verksamhet, men knap-ss past hade det i Ofvansjö börjat, sörrän y presterskapet, genom att söka uppreta allmogen mot seminariet och egga till rätte-su gång mot skolrådet, för att detsamma tillle semivariet förhyrt den ofvannämnda lokalen, började sitt nya härnadstäg. Från prosten Iillbergs sida var ett så-sd dant uppträdande så mycket mera oförvän-y tadt, som han åtskilliga gånger och särskild: vid ingåendet af förlikning i den Å bekanta lältegången emellan honom ochsm den förenämnde donaiorn gifvit löfte om . fullständig försoning, hvartill kommer att han, för att ango kunna motverka det inom Å hans församling pågående avbetet i folkcc bildningens tjenst, icke skytt att trotsa m Upsala domkapitel och egenmäktigt till-v välla sig en myndighet som han ej egde. Erkebiskopen hade nemligen, vid ett besök; i Ofvausjö under den bekanta skolstriden, 1 velat försona partierna, men som han förgäfves lärer sökt förmå prosten Hillberg att upphöra med motståndet, såg sig erkebiskopen nödgad, för att göra ett slut på skandalen, att skilja prosten Hillberg in frän all befattning med folkskolan och förC ordnade den aktade kontraktsprosten Walti dön i Wahlbo till ordförande i skolrådet och att på kyrkostämma handlägga allt, m som rörer folkskolan, — en åtgärd, för h hvilken hvarje folkskolevän måste känna 5 tacksamhet mot erkebiskopen, som härjr igenom möjliggjort den nya skolorganisah tionen i Ofvansjö. ti Lhuru prosten IIillberg sålunda ej eger 5 att handlägga något, som rörer skolväsend: det och dess byggnader, tillät han sig en b kyrkostämmas utlysande, i hvilken han funY gerade såsom ordförande, för att afgöra huruvida seminariet skulle medgifvas ha ,; sin lokal i skolbuset. Förgäfves protesteä rade prosten Walden genom att insända och låta uppläsa sin af domkapitlet utfärdade fullmakt. Det hjelpte ej. Prosten 3 Hillberg förklarade sig ha rätt att hålla stämman, som lärer företett många egeng domligbeter, såsom, blaod avnat, då röst3 ning skulle ske på prosten Hillbergs fråga, NM huruvida församlingen tilläte att seminad riet finge vara i skolhuset, förbjöd han de oförsamlingsboar, som tillhörde skolrådet, såsom utgörande parter i målet att rösta, . under det att skolläraren, hvars lystnad h för enskild del efter den till seminariet h och skolinspektören upplåtna lokalen bli o vit offentligt uttalad, tilläts alt asgifva sitt x vosum. k En af socknens upplyste och för skol5 väsendet vänligt sinnade bönder anklagade t öppet i stämman komminister Linderdahl , (känd från föregående skolstrid i Ofvansjö) d såsom upphofvet till de sorgliga striderna, k framdragande att Länderdahl, under sina t resor i socknen, sökt uppreta bönderna 3 mot skolorna och seminariet, och i sin h ifver härutinnan ej nöjt sig med att få b den besutne allmogen ovänligt stämd, utan 3 äfven sökt agitera de så kallade ,,uthedest männen. Db Komminister Linderdahl har också en Y gång lofvat att i skolfrågan , processa så länge han lefver, och ehuru han nu, såk som blifven mera försigtig, ej skrifver sitt h namn derunder, förete handlingarne i måi let från den sidan den bekanta råa och hätska stilen, som oförtäckt förråder sitt ursprung. I Under den förra Ofvansjöstriden, då förI sök gjordes att förhindra uppförandet af skolbyggnader inom de särskildta skoldistrikten m. m., sökte man vinna alln:ogen 1 på sin sida genom att förespegla den, att f ett ordnadt folkskoleväsende blesse för a dyrt. Nu, då socknen eller skolkassan sår i en årlig inkomst af den hyra, som betalas för seminarie-lokalen och folkskoleinsrp törens bostad, hvilken, såsom icke afsedd jför egentliga folkskolan, eljest finge stå. tom (i skolbyggnaden finnes, utom behöfliga lärosalar, dessutom bostad å 4 rum och kök för folkskolläraren och ett rum för hvardera af tvenne lärarinnor), så uppgafs i kungörelsen till den omtalta kyrkostämman såsom skäl, hvarföre socknemännen borde söka få bort seminariet — att det ej anstär eller är kommunen värdigt att uppträda såsom hyresvärd. Ehuru Ofvansjöpresternas nya uppträsdande ej kan undgå att ådraga dem en allvarlig näpst af Upsala domkapitel, så utgör dock sjelfva det faktum, att sådana tilltag kunnat i vårt land upprepade gånger förnyas, anledning till allvarliga bestraktelser. Vi se här personer, som äros! förordnade till och draga lön för att varas ej blott folkupplysningens målsmän, utan ! äfven att såsom predikanter förkunna Kristi evangelium och i sådan egenskap ge-!. nom lära och föredöme verka för Kristi! rikes utbredande, kärlek, upplysning, fridIsamhet och försonlighet — vi se dem i tället såsom hätska motståndare uppträda, t för att motverka de ovanliga och med stora uppoffringar förenade åtgärder, som dels enskildt, dels af länets landsting vidtagits för att inom Gefleborgs län befrämja sfolkupplysningen, och för att söka vinna Sitt mål, utså de inom sin församling split och oenighet. I Här uppstår a. SOM NN äl ÅS — me — — — — — —— — för sosterlandsyännen en te finna sin lösning. ty den