Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 november 1866, sida 3

NN Q4k—j—k ä 0O-c—g —gma ADS TRAIN AN NE ————5 i Bista försåldt med gröda och inventarier till löjtnant Klas Fredrik Buren i Örebro för 75.000 rdr jatt genast tillträdas. LIroqgen tjenst. En för andra resan stöld strafsad person, Nils Nilsson Bange, blef i Fredags if. m. af stadsvaktmästaren Widen i Nora åkhotell Svea i Örebro häktad. Orsaken till häktningen skall vara, att mannen, som en tid på hösten, under fingeradt namn, arbetat hos en hemmansegare uppe i bergslagen, vid en resa från Nora, der han för husbondens räkning aflemnat jern och tagit rågsora tillbaka, aflastat rågsäckarne — å landsvägen och bortsålt hästen samt med köpeskillingen derför på fickan afrest till länsresidensstaden, hvarest han nu, å cellfängelset, afbidar belöning för trogen tjenst. — Karlshamn. Sjöolycka. Söndagen den 11 dennes inkom till Karlshamn jakten Inrika, förd af kapten N. J. Öfverberg på resa från Calais. Då fartyget var utanför Ystad kl. 8 på Lördagsqvällen voro 3 man af be-ättningen ute på bogsprötet, för att intaga ref i klyfvaren, hvarvid parten brast under deras födter, då 2 af dem föllo i sjön och drunknade. I anseende till mörkret och den friska kultjen var ej någon räddning möjlig. Den ene af de omkomne lärer varit Stockholmare och den andre från Kullen. — Kristinehamn. Olyckshändelse på nordvestra stambanan. För några dagar sedan inträffade en ganska beklaglig olyckshändelse å nämnde bana i närheten at Degerfors jernvägsstation i Wermland, mellan Laxå och Kristinehamn. Åvenne vid banan anställda ingeniörer, löjtnanterna C. W. R. Bergenstråhle och G. A. Ingelman, skulle: på qvälleh begiiva sig hem till den sednares bostad, belägen på kort afstånd irån stationen. Det var alldeles mörkt och reznduggade. De togo en s. k. ,dressin och åkte med den från stationen. Å dressinen voro signallanternor uppsatta. Komna ett stycke från stationen, fingo de höra rullandet af vagnar utåt banan. Det var ett mindre grusvagnstäg endast bestående af tre vagnar, som framsköts sakta af medföljande folk. De medd ressinen åkande litade på att signallanternorna skulle observeras af folket å gruståget, hvarför de åkte framåt. Olyckan ville emellertid, att folket, som medföljde grusvagnarne, i anseende till morkret och regndugget icke varsnade skenet från lanternorna. förrän de kommit helt nära inpå dressinen, då de genast stoppade vagnarne, hvilka dock lindrigt sammanstötte meddressinen. Löjtnanterna Ingelman och Bergenstråhle befunno sig främst på denna, och den förre fick vid stöten sitt lår afbrutet, den sednare, som höll venstra handen på kanten af dressinen, fick et finger stympadt. Så fort underrättelse om olyckshändelsen ingått till jernvägsbyggnadsstyrelsen, afreste öfverste Beijer till stället, för att taga närmare kännedom om förhållandet, dervid blifvit upplyst, att olyckan varit en följd af en ren tilllällighet, men ej förorsakad af minsta vårdslöshet å någondera sidan. De skadade befinna sig väl efter omständigheterna. Löjtnant Ingelman anses ej för framtiden komma att lida någon men af den erhållna skadan, och äfven löjtnant Bergenstråhle är utom all farm sedan det stympade fingret blifvit amputeradt. — Karlstad. Förhöjda skottyenningar. Från Ny socken i Elfdalen skrifves: -Vid kommunastämma med Ny församling i Elfdalen den 30 sistlidne Oktober har denna församling beslutat, att ur sin sockenkassa gifva lika belopp i skottpenningar för björn och varg, som kronan gifver. med vilkor att det fällda djuret bevisligen är uppdrifvet inom Ny sockens skogs område. Således fås för björn inalles 100 och för varg 50 rdr. Besinnar man nu att huden och köttet af en större björn äro värda omkring 75 å 100 rdr, så kan denna jagt blifva ett verkligt näringsfång, som föder sin man. — Efter gammal lag och föreställningssätt är det egentligen skogstjenstemän och skogvaktare, som detta tillhör, och så var man van att hafva det uti Elfdalen tillförene. Man har ansett detta vara ett vida verksammare och billigare sätt att öda rofdjuren, än att spilla mångtusende dagsverken på skallar, som vanligast misslyckas. Vi uppmana grannsocknarne till liknande beslut, att rofdjursfångare må få så mycket större säkerhet om verkligt erhållande af den högre belöningen. Tänk hvilken ofantlig vinst, om man kande undvara eller minska vallhjonen, och hvilket stort steg toges ej derigenom i folkundervisningens intresse, i det att vallhjonen fostrades på olan, i stället för att fostras till halft djur i Och hvilken vinst för de ungas danande duglige arbetare, i stället för arbetsoduglige vallhjon! Varning att icke bära knif vid sidan. Uti hemmanet Munkebol i Ny, Elfdalen, timade d. 26 sistl. Oktober, då tvenne bröder på lek brottades och den ene hade kuif i slida, fästad vid lifjord, den olyckan, att knifven oförvarandes rände in i broderns ljumske, hvaraf döden inom kort följde. Bröderna voro 20—15 år gamla. Det är ingen anledning tro, att olyckan skett hvarken af uppsåt eller i oenighet. — Halmstad. Falskt mynt. Uti en handelsbod i Halmstad har i dessa dagar vid vexel emottagits en efter Örebro enskilda banks 10-rdr efterapad sedel, som var illa utförd för hand och Jätt skiljes trån äkta. Allmänheten åtvarnas derför att se sig för att icke blifva lidande genom någon utprånglare af denna industris alster. — Oskarshamn. Ny väg. Stadsfullmäktige i Oskarshamn ha antagit en af utsedde komiterade föreslagen plan till åstadkommande af en genare vägförbindelse mellan Oskarshamn, vissa delar af Tögsby samt Fagerhults m. fl. socknar. — Åmål. Ansökningar till rektoratet i Åmål hafva in ra fatalia, inkommit från d:r Ehrenberg, skåning; adjunkten vid Carlstads läroverk, d:r J. G. Hamnqvist; v. collegan vid Åmåls skola d:r K. S. Björlin samt collegerna Groth och Möller från Halmstad. — Lund. Vid Phystografiska sällskapets sammanträde den 14 November förekom hufvudsakligen följande: Till ledamot af sällskapet invaldes professorn i fysik vid Upsala universitet, d:r A. J. Ångström. Föredrag höllos af prof. Blomstrand er dei Westanå (i nordöstra Skåne) öde grufva förekommande mineralier. Prof. Möller anmälte ett tryckfel i Berliner Astronomisches Jahrbuch, som inverkat på förutberäkningen af de i nästa års almanach för Lands horizont angifna tiderne för början och slutet af den solförmörkelse, som inträftar den 6 Mais 1567; samt meddelade att de rätta tiderna voro: förmörkelsens början 9 t. 29 m. f. m. och för dess slut 0 t. S m. e. m.