nes bekanta. Hon kunde märkvärdigt hastigt upptäcka kärleksförhällanden, och hade egt fördelen att uppväcka mången ung dams rodnad och fåfänga genom vinkar om hennes makt öfver den eller den unge mannen; det var denna urskiljningsförmåga, som satte henne i stånd, att kort efter sin ankomst till Barton, bestämdt förklara att öfverste Brandon var mycket kär i Marianne Dashwood. Hon misstänkte nästan att det var så, första aftonen de voro tillsammans, deraf att han så uppmärksamt lyssnade under det hon sjöng för dem; och då Middletons besvarade visiten genom att äta middag på villan, bekräftades saken derigenom att han åter lyssnade till henne. Det måste vara så Hon var fullkomligt öfvertygad derom. Det skulle blifva ett förträffligt parti, ty han var rik, och hon vacker. Mrs Jennings hade varit angelägen att se öfverste Brandon väl gift, allt sedan hon blef bekant med honom, och hon var dessutom alltic angelägen att få en god man till hvarj vacker flicka. Den fördel hon sjelf hade deraf var in galunda ringa, ty den förskaffade henne ämne till ändlöst skämt med dem båda På Barton Park skrattade hon åt öfver sten, och på villan åt Marianne. För de förre var hennes skämt, så vida det angicl endast honom sjelf, sannolikt fullkomlig likgiltigt; men för den sednare var det början obegripligt; och då hon förstoc ändamålet dermed, visste hon knappas antingen hon mest skulle skratta åt des narraktighet, eller tadla dess näsvishet ty hon ansåg det som en grym drift met öfverstens framskridna ålder och hans hjelp lösa tillstånd som gammal ungkarl.