fantasier om nätterna; men han afslog dock alltid bestämdt vänners anbud att under nätterna hålla honom sällskap, hvilket till och med nekades hans systerson, en ung student. På Söndagen hade han träffats af några få bekanta, sagt sig skola skrifva bref, men icke träffats hemma, då en vän klockan 5 e. m. hos honom gjorde ett aftaladt besök. På aftonen lärer B., enligt sednare upplysningar, hafva varit inne hos en barberare och köpt en rak-knif, hemkommit tidigt samt af städerskan begärt och erhållit några vedträn och en knif, för att skära stickor. På morgonen fanns han liflos på gol:vet framför soffan; rummet var sfullt af stenkolsrök. Ett en och annan gång dunkelt yttradt hot hade gått i verkställighet, hvartill dock ingen af hans bekanta förut skulle satt tro, och hvilket så mycket mindre genom dem kunnat förekommas, som hans irriterade nervsystem gjorde en i alla afseenden varsam och undfallande behandling nödvändig. — Krigsvetenskaps-akademien har utgifvit följande prisfrågor för år 1867: 1) Hvilket inflytande kan det nya snabbskjutande bakladdningsgeväret komma att utöfva på taktiken? 2) Hvilket är det lämpligaste skjutvapen för svenska kavalleriet? 3) Böra i infanteri-exercis-reglementet förenklingar ega rum och i hvilket sammanhang böra då dessa stå till de förändringar, hvilka genom bakladdningsgevärets införande blifva nödiga? 4) Hvad inflytande har de refflade fältkanonernas olika kaliber på deras taktiska användande? 5) Hvilka äro de omständigheter, som kunna föranleda hufvudstäders befästande? 6) Hvilka förändringar i fältbefästningars konstruktion blifva nödiga i följd af det refflade artilleriets införande? 7) Huru böra permanenta verk ändamålsenligast anordnas i så beskaffad bergig och småbruten mark, som flerestädes i Sverge och särskildt på Stockholms södra sida förekomma? 8) Hvilka tillförlitliga böjdbestämmelser finnas i Skandinavien och i hvad mån kunna de lemna begrepp om Sverges höjdbildning? 9) Huru stor sjukvårdspersonal kan och bör anskaffas vid svenska armeens försättande på krigsfot och huru borde en sådan ordnas? 10) Hvilka kanoner äro numera de lämpligaste till bestyckning å Sverges kustfästningar och krigsfartyg? 11) Kunna undervattensminor, med den utveckling minsystemet nu eger, i väsendtlig mån bidraga till försvaret af våra skärgårdar och inre segelleder, samt huru? 12) Hvad begrepp bör fästas vid det nu ofta förekommande ordet folkbeväpning? Och hvad sanning ligger i åsigten att Sverge bör grunda sitt försvarsväsende på folkbeväpning och utveckla sin militärorganisation i denna riktning?