Alla helgons dag och alla ajälars dag, den 1 och 2 Nov., äro som bekant stora högtidsdagar i Paris, på hvilka alla familjer, både rika och fattiga, begifva sig till kyrkogårdarna för att bedja vid sina aflidna anhörigas grafvar och pryda dem med blommor. Till detta ändamål inträdde den 2 sistl. Nov. en ung, sorgklädd dam i en butik och begärde en krans af evighetsblommor. Var så god och välj, sade butikens egarinna. Ja, men jag vill gerna ha en med namn på, med namnet Emilie. — , Det var skada, vi hade endast en med detta namn, och den såldes just nu-. Till hvem? , Till en berre, som äfven har köpt några blommor. Der kommer han just för att hemta dem! Damen ser på den inträdande och bleknar. Mannen ser äfven på henne, stannar som slagen af förvåning, går bort till damen och säger: Vi ha begge haft samma tanke. Skola vi gå tillsammans och bedja för Emilie? Låt oss i vårt barns namn glömma hvad som skett; ännu är det tid! Den unga damen utbrast i tårar och kastade sig i sin mans armar. Nytt slags krut. På samma gång nya uppfinningar göras af gevär, sysselsätter man sig ock med att uttänka förbättringar i kruttillverkningen. En sådan upptäckt är gjord af en hr Neumeyer i Taucha nära Leipzig, och om hälften af hvad man säger till dess beröm är sannt, synes det komma att få en hög rang bland de många farliga sorter af den gamla artikeln, som på sednare tider ådragit sig allmänhetens uppmärksamhet. Under en serie experimenter, som nyligen blifvit företagna inför åtskilliga män af facket i Leipzig, skall det ha blifvit berisadt: 1:o att det nya krutet blott kan explodera i instängdt rum. Då det v utsatt för luften brinner det, men exploderar icke. Härigenom förekommas alla explosioner i krutmagasiner. 2:o Tryckning eller plötsliga stötar göra ej att det exploderar. 3:o Det förbrännes mera fullständigt än vanligt krut och smutsar blott obetydligt gevärspipan. 4:0 Det utvecklar mindre rök, attraherar mindre fuktighet och är billigare än det nu begagnade. 5:o Dess expansionskraft är lika med det vanliga krutets, och en vanlig reffelkula, afskjuten med detsamma, genomborrar på 100 stegs afstånd en tre tum tjock furuskottafla. — Det må tilläggas, att alla de fördelar, hvilka man påstår detta krut ega, äfven skola besittas af ett slags krut, som förfärdigas af en kapten Schultze i Potsdam. Denna produkt, som bland annat består af sågspån, genomdränkt med svafvelsyra, skall dessutom ha den obestridliga fördelen att icke bli förderfvad af vatten, och dertill kasta kulan längre än den bästa sort hittills kända krut. Det antändes af den ringaste gnista, men alldenstund dess olika delar kunna rvaras särskildt, är ändock faran för explosion förminskad. En som låter begrafva sig för att kunna lefva. Tidningen Pays meddelar följande, fast otroliga berättelse, som den erhållit från Rancorah i Ostindien. Det är en berättelse om en karl, som låter begrafva sig för att kunna lefva, och lyder så här: En karl, som blifvit begrafven för en månad sedan, blef nyligen uppgräfd lefvande i närvaro af presten Esur-Lali, omkring 30 år gammal. Den ifrågavarande mannen genomströfvar landet och låter begrafva sig under veckor, ja månader, blott han får bra betaldt. Några dagar innan han skall begrafvas afhåller han sig från att taga någon föda, för att ej vara generad af sin mages funktioner. Man syr in honom i en säck på det han ej skall bli plågad af myror eller insekter. Sednaste gången han begrafdes var i en murad stengrat, 12 engelska fot ljup, 8 fot bred, och man kade placerat honom der nere i en kista. I den satt han med benen dragna upp mot magen och händerna korslagda öfver bröstet. För att hindra honom att rymma sin väg hade man öfver graföppningen lagt på plankor två stora stenblock, tillräckligt tunga för att hindra honom att komma ut, och vakter hade man också utsatt. Efter en månads förlopp borttogs stängslet och man skred till mannens upptagande. När man öppnade säcken satt mannen der alldeles känslolös med ögonen slutna, händerna hårdt sammanknutna. IIans båda tandraler voro så fast hopknipna, att man måste anända ett instrument af jern, för att kunna få upp munnen. Efter det man lyckats få ned litet vatten i hans strupe, började han småningom komma till sig igen, han kunde röra sig och det dröjde ej länge förrän han kunde stiga upp och börja tala. Ljudet af hans röst var klart och mildt, och han förklarade sig redo att låta besrafva sig igen och det för flera månader. Följande dagen företog löjtnant Macnegthen åter ett prof med mannen; han inneslöt honom i en trälåda, som upphissades i taket på hans boningsrum. Der vistades han sedan i 13 dygn. En kuriös omständighet att mannens hår ej växte medan han var begrafven. Denna gång var den sjunde han lät begrafva sig. Hedersbetygelser åt döde. Kejsaren af Österrike har den 5 dennes utdelat en mängd ordenslekorationer åt krigare, som deltagit i årets fälttåg i Italien. det de beslutna dekorationerna uppräknats, vande: Åt ne hand eller el erkännande: nanten Carl Edy vid infanregementet E Rudolf; åt underlöjtnanterna Frans de auville vid husarregementet Prins Alexander af Wärtemberg. och Carl Woracz vid artilleriregementet Prins Luitpold af Baiern. Missbruk af religionen. En prest predikade en Söndag i en landtkyrka, berättar en fransk tidning. Åhörarne voro högst få och presten stod der nästan som Johannes i öknen. IIastigt började det bällregna. En hop bönder, som stått och pratat utanför på kyrkvallen, kom inrusande i kyrkan för att få skydd. Presten blef nu förargad och röt åt dem från predikstolen: Ni ä mig just ena goda kristna! Det är regnet som difvit er hit in. Många menniskor har man tadlat derför att de begagnat religionen till täckmantel, men hvad skall man säga om er, som begagnat henne till paraply? Konsumtionen af ostron i Paris. Denna tid af året konsumeras i Paris hvarje dag 7000 korgar ostron; hvarje korg innehåller 12 dussin. Sådes förtär Paris 54.000 dussin ostron dagligen få sig aptit. Ostronen fås från Bretagnes äfven Normandies kuster och kosta 90 cent. pr dussin hos restauranterna, medan ostron från Kanalen eller Nordsjön kosta 1 fr. 20 å 1 fr. 10 cent. dussinet. HA —— Ekonomiskt. sparris-älskare. En utländsk tidskrift för trädgärdsodlare meddelar följande notis: På orund af den stora gunst, hvari sparrisplantan står hos publiken, och då den ju långtifrån trifves lika väl öfverallt, skall en ersättning derför kerligen vara välkommen för många trädgårdsner. En sådan har man i våras funnit i a AN