geringen, ådagalägger stor tapperhet och är rättvisligen högt värderad af oss allat. — Sljernregn. I Aftonbladet af sistl. Onsdag berättas: För några dagar sedan omnämndes i tidningarne att engelska astronomer uträkna;, att vackra stjernfall skulle ega rum nätterna till den 12 och 13 dennes. Vid denna tid af året plägar man i allmänhet se ett stort antal stjernskott, yttrar en af dessa tidningar, men före slutet af detta århundrade kommer man ej att skåda ett så lysande stjernregn som nämnda nätter. Fenomenet visade sig också verkligen härstädes i går natt. De personer, som vistades ute på hufvudstadens gator eller voro vakna, öfverraskades omkring kl. half 2 af ett ganska praktfullt skådespel. In otalig massa stjernskott, gående i riktning från norr till söder, men äfven korsande hvarandra, liknande raketer med eldstrimmor efter hvarje stjerna, föllo såsom ett regn öfver hustaken. Fenomenet varade ganska länge, men aftog småningom, så att man endast såg 30 3 40 stjernskott ih sender. Kl. omkring 5 på morgonen upphörde et. — Ångfarlyget Lennart Torstenson, som i Tisdags afton anlände till Stockholm från Läbeck, har så väl på utsom hitresan haft att kämpa med de häftigaste stormar, hvarigenom dess reguliera tur blitvit fördröjd nära en vecka. Efter att den 29 sistl. Oktober hafva afgått från Norrköping, måste ångfartyget om aftonen ankra vid Gränsö. Den 30 hann man ej längre än till Skäggenäs i Kalmar sund. Den 31 kom man ett stycke bortom Kalmar och måste dit återvända för tilltagande storm. Den 1 dennes anträddes resan åter derifrån, och höll man denna gången sjön hela tiden, men hade utomordentligt svårt väder samt anlände följande dagen på aftonen ändtligen lyckligt och väl till Lubeck. Återresan gaf ej utresan efter, och denna blef fördröjd derigenom, att fartyget måste för svår storm qvarligga i Ystad. Lennart Torstenson, som afgått till Norrköping och Lubeck, upphör med denna resa med sina reguliera turer för i år och kommer att öfvervintra i Oscarshamn, för att der undergå förbyggnad. — Trelleborgs stapelstadsrätt. I Posttidningen läses: Sedan K. M:t den 15 December 1865 förunnat köpingen Trelleborg de frioch rättigheter, som tillkomma rikets stapelstäder i allmänhet, under vilkor, dels att innan berörde förmåner finge tillghdonjutas, köpingens invånare skulle på egen bekostnad hafva ej mindre uppfört eller annorledes anskaflat rådstuga, jemte vågoch mätarehus, än ock anskaffat och till tullverkets förfogande upplåtit passande tullkammarelokal samt packhus och vakthusbyggnader, dels att den blifvande staden borde ej blott framgent aflöna stadens rådstufvurätt och magistrat samt öfrige erforderlige tjenstemän, utan äfven, derest de för anskaffandet och underhållet af behöflige allmänna byggnader afsedda medel skulle befinnas för ändamålet otillräckliga, det felande beloppet tillskjuta, dels att staden skulle underkastas de skyldigheter, som rikets öfriga stapelstäder åligga, deribland den att inrätta behörigt sjömanshus; dels ock att, om staden icke inom 10 år i någon betydligare mån af stapetr adsrätten sig begagnat, på särskild pröfning kenme att bero, huruvida samma stapelstadsrätt finge än vidare fortfara; så och efter det K. M:t den 18 Maj innevarande år medgifvit rättighet till förtullning i Trelleborg af utländska varor och den 18 sistl. Sept. fastställt organisation af den blifvande stadens magistrat och rådstufvurätt, samt anmäldt blifvit, att nödige offentlige byggnader äro uppförda, har K. M:t den 11 sistl. Ökt. funnit godt förordna, att förutnämnde, Trelleborg beviljade stapelstadsrätt må tillgodonjutas från och med början af månaden näst efter den, under hvilken borgmästare i staden varder af K. M. utnämnd. — Kongl. Maj:ts utslag i fråga om riksdagsmannaval. I Posttidningen läses: Vid det val, som den 27 sistl. Aug. förrättades för utseende af riksdagsman i andra kammaren för Gotlands södra härad och dervid förre riksdagsfullmäktigen Olof Lagergren Oxarfve erhöll de flesta rösterna, förklarade valförrättaren, att, då elektorsvalen för åtskilliga socknar icke, på sätt 18 5s af riksdagsordningen stadgade, blifvit hållna åtta dagar före riksdagsmannavalet, vore dessa val ogiltiga och nämnde socknars elektorer oberättigade att i riksdagsmannalet deltaga, till 1006Äm hvaraf dessa elektorer icke finge vid valet afgifva sina röster. Ä Emot detta beslut klagades hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Gotlands län, som genom utslag den 25 nästl. Sept. upphäfde valförrättningen och föreskref att nytt val skulle anställas, under yttrande, att det uti 5 18 af riksdagsordningen förekommande stadgande, att valforrättaren borde vid kungörande af tid och ort för riksdagsmannaval meddela särskild föreskrift, att elektorsvalen skulle hållas minst åtta dagar före riksdagsmannavalet, icke borde anses innebära, att elektor, utsedd efter sålunda bestämd tid, skulle vara förlustig sin-rätt att i riksdagsmannavalet deltaga, då han till utöfvande af sådan rätt anmälde sig, och att valförrättarens åtgärd att från deltagande i öfverklagade valet utesluta de elektorer, som blifvit utsedde sednare än den 19 Aug., således icke vore med riksdagsordningens innehåll förenlig. Kongl. Maj:t, hvarest vice konsuln L. Cramr med flere häröfver anfört besvär, har den 12 innev. månad fastställt konungens befallningshafrandes berörda utslag, och kommer således nytt val att ega rum. . — U. Bjursten. Från Upsala skrifves till P.-T.: Obduktion å sraml. lektor Bjurs ens liflösa lekamen kommer sannolikt att ega rum, efter förordnande frän landshöfdinge-embetet, utaf provincialläkaren. Man väntar att af obduktionsprotokollet erhålla någon ledning rörande de pathologiska grunderna för B:s mörka sinnesförfattning, hvilken, trots ett och annat skenbart ljusare mellanskof, slutligen dref den olycklige grubblaren till att bära band å sig sjelf. Att B. led af en smärtsam sjukdom, antages för gifvet. Denna krankhet uppenbarade sig i hans själsförfattning såsom djup melankoli och misströstan om att kunna återvinna helsa och arbetskraft. Under kortare stunder befanns han dock bättre till mods. Hvad han svåav Ilanada Afvar var cäömnläsnet och nlåssamma