Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 november 1866, sida 1

lLIV2VäI (Från IIand.-Tidn:s korresp.) Stockholm den 11 Nov. Hvart man gått i dessa dagar har man blott hört talas om två saker: om några nyss skedda utnämningar och om konserten för Molinska fontänens gjutande i metall, och rörande begge dessa ämnen har man uttömt sig på det mest genomgående t. IIufvudsakligast har hr Stenberg, det nyutnämnda kommersrådet, fått sitta mellan; d:r Jentzens utnämning till en plats som förste bataljonsläkare vid gardet tyckte man ej vara värdt att göra så mycket väsen af, och den unge läkaren får nu vara i fred. Men så är det inte med hr Stenberg, som man väl vill göra grå i hufvudet genom ett ihärdigt naggande. Om det hade varit någon annan än hr Hedin i tullen, som för en 15 mänader sedan blifvit förbigången genom hr Stenberg, så är jag säker om att man ej skulle talat så mycket om hr Stenberg, hans utnämning då och hans befordran nu. Men hr registratorn Hedin i tullen har många vänner, hr Hedin vid teatern ännu flera, hr Hedin i postverket också många, hr Hedin i armåförvaltningen ej färre och hr Hedin vil intendentsembetet icke det minswa antalet. Alla dessa herrar äro bröder, och tillsammans ha de väl sina 10,000 bröder och goda bekanta, och ni kan lätt tänka er att om alla dessa bröder uppstämde missbelåtenhetens skärande toner, så skulle det bli en olåt af så att det förslog. Så har också skett, och öfver land och haf, höll jag på att säga, har den IIedinska missbelåtenheten sträckt sig. Nog kan det vara hårdt att bli förbigången efter en lång tjenstgöring, det medgifves, men hr Hedin passar så innerligt väl till registrator, utan att man derför kan påstå att hr Stenberg passade så väl till sekreterare. Ancienneteten bör tillimpas till en viss grad, till och med kaptensgraden, såsom inom militärståndet, men sekreterareplatsen inom tullverket kan ju jemföras med de högre regementsofficersplatserna, vid hvilkas besättande vederbörande ej behöfva bry sig om anciennetet, utan det som bättre är. Det väri sta är att hr Bennich och hans departementschefer ej gerna kunna vid nästa tillsättning at sekreterare hafva hr Hedin i åtanka, ty ansågs han ej lämplig till tjensten för 15 månader sedan, så lär han väl ej kunna bli det nu heller. Inte måtte det för hr Stenberg ha varit så angenämt heller att göra sitt inträde i kKommersen, ty der mötte han genast två missnöjda förbigångna, hrr Crelius och Hegardt, men han slöt sig väl til hrr Grönlund och Sjöberg, som begge smakat på hvad det vill säga att ha ett tu tre hoppat öfver två erkändt skickliga min, som egnat hela sitt lif åt ,,kommersen. För resten har väl hr Stenberg under 15 månaders tjenstgöring i tullen hunnit något så när härda sig mot sura miner och sneda blickar, så att han vet att möta dem. Karrier har hr Stenberg emellertid gjort, det kan ej nekas; men en man med förmåga är han. Naturligtvis funderar man redan på hvilken skall erhålla den ansvarsfulla sekreterareplatsen. Jag har hört tulltjenstemän gissa på tvenne, den ene mag. J. J. Biörklund i Göteborg, den andre en yngre tjensteman i kommerskollegium, k. sekreteraren Titz, begåfvad med god stilistisk förmåga och hvilken på svenska regeringens vägnar vistades en längre tid i Paris för de förberedande arbetena till franska handelsoch sjöfartstraktatens afslutande. Ännu ett par kandidater nämnas, den ene i tullverkets tjenst i landsorten. — Innan jag lemnar detta samtalsämne för dagen, utnämningar, ber jag få omtala en annan befordran, den rör blott en underordnad plats, men också den har förorsakat ett visst uppseende. Det är här blott fråga om en kanslistplats inom armåFRA SRS TN 1 RANE D