intressen åstadkomma frivilliga grupperin-s gar på allt sätt underlättas, och då solk-s ledare och valagitatorer i allmänhet lyckas t bäst i samma mån de äro mindst nog-f räknade om medlen, och då ogennyttiga js afsigter icke heller alltid ligga till grund si för deras handlingar, så torde väl den6 egenskap hos valsättet, som förminskar if deras inflytande, få räknas valsättet till t förtjenst snarare än till last. 9 Fedrelandet medger att det Andreeskal valsättet är ,en utväg som kan brukas sa vid val, der den talrikaste samfundsklas-J! sen, hvilken här i landet (i Danmark!) l på köpet är den mindst upplysta, eljest s1 skulle öfverrösta eller utesluta de andra;-sC men anser att det vore naturligare attjl uppnå samma resultat på annat sätt genom ett verkligt gruppeller klass-val.ieg Frågan om införande af klassval torde (vilr hafva åtminstone anledning att hoppas det)s hos oss vara för alltid utagerad och ij! Sverge torde få bestrida sanningen af h. f exc. just-statsministerns yttrande i dettat afseende, nemligen: ,,Att åter, i stället för su ståndsindelning, antaga en klassindelning, l bestämd efter de i borgerliga lifvet fram-f trädande intressena, gåfve en godtycklig sb och i lyckligaste fall endast för tillfället s hållbar grund. En bland det Hareska a valsättets stora förtjenster är, act förena p de med klassval åsyftade garantier med y den stora grundsatsen af samfälda val, I hvarjemte detta valsätt, utan några sär-st skilda anordningar och ofta till och med a för valmännen sjelfva omedvetet, på ett a I vid hvarje valtillfälle naturligt sätt verk-v ställer grupperingarne, i det de valmän, f som hafva lika opinioner och gemensamma o intressen, alliid komma att rösta företrä-:t desvis på de personer, som enligt deras åsigt bäst representera dessa opinioner y och intressen, kommande derjemte hvarje rcalmans röst den opinion till godo, som il I genom hans röstsedel i dess helhet är ut-sc tryckt, äfvea om han inom den valkrets: han tillhörer skulle i åsigter om person t afvika från dem, med hvilka han sympan tiserar i sak, och gäller detta om såväl a majoritet som minoritet. a Predrelandet anmärker, att .öfveralit h i der blott en skall väljas, der kan Andrav ska valsättet ej användas, der måste van-;pP ligt majoritetsval ega rum!. ja Detta ligger dock icke i sakens natur, t utan är en följd af den ofullständighet i n tillämpningen, som vidlåder det Andreska t systemet i jemförelse med det Hareska, ic hvilket sednare just derigenom, att det P medgifver att röster, afgifna af en mino-si! ritet inom en valkrets, få räknas tillsam-:n mans med röster, afgifna af en minoritet! sinom en annan, är användbart i den minn sta så väl som i den största valkrets. t. Men, fortsar Fedrelandet. ,vär åt en d I valkrets öfverlåtes att välja flera, så får dermed hvarje väljare eller valman inom I kretsen rätt att medverka till fleras val. Detta är så mycket naturligare, som de individer naturligtvis äro få, hvilka anse I: sina åsigter i ett och allt rent och klart o reptesentecade af en enda person. r i ) I Ja! det är verkligen sannt, att vid van-95 liga majoritetsval får i detta fall hvarje 0 valman rätt att medverka till flera repre-.;v Isentanters val, och derigenom inträffar den n onaturliga orättvisan, att majoriteten blir 8 så fullständigt representerad som möjligt,!k under det minoriteten icke får någon ret presentant, så framt icke sådant af klok-s I hetsskäl och som nådegåfva af majoriteten f, medgifves, men i sådant fall blir det ändå icke minoriteten, som väljer sig en repre-j, sentant, utan det blir majoriteten, som a efter sitt tycke tillsätter en representant uU för minoriteten. Vid det Andre-Hareska valsättet får deremot icke röst af någon rösisedel räknas mera än en kandidat till. godo, och har individen här icke samma p tillfälle som, iör den händelse han tillhör! ! majoriteten, vid vanliga majoritetsval er-m bjudes honom, att kunna få sina individuella tycken och intressen representerade, det ena af en bland de valde och det andra af en annan, men deremot har han, vare sig han tillhör majoritet eller mino-si. ritet, vid det Andrae-Hareska valsättet h tillfälle att med sin röst medverka till j den persons val, med hvars verksamhet i)y den lagstiftande församlingen säderneslan-m det, enligt hans uppfattning, kan vara bäst r tjent. Det tyckes således att man på) Feedrelandets yttrande, att ,genom denli Avdreeska valmetodea sättes individernas tycke öfver hänsynen till det allmänna!s bästa, celler åtminstone frestas de att subordinera denna sednare under det förra, 5 skulle kunna tillämpa det bekanta uttryc-s5 ket ,alldeles rätt — bara tvertom. h Slutligen anföres från det sista valet i), Köpenhamn, såsom bevis på valsättets 1 .besynnerlighet, att hr Andree blifvit vald b med 32 röster, då hr Lätken, som undanträngdes af hr Andree, ,,kan ha haft 2894. Detta exempel är i sanning mera för-A villande för dem, som icke känna till valsättet, än det är upplysande för dem, som derom hafva någon kunskap. För att tydliggöra detta för de förre torde det vara si tillräckligt att anföra, att vid det Andrie-j? Hareska valsättet ingen kandidat tillerkännes ett större antal röster, in den vid val-9 tillfället erforderliga röstqvoten — de rö1 standes antal divideradt med det antal!! som skall väljas, och vidare, att röst af; en röstsedel icke kan tillerkännas mera i än en af de å röstsedeln uppräknade !! kandidater, nemligen den, hvars namn står 5 imst, eller främst efter utstrykning af.