Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 november 1866, sida 2

and, nemligen öfver Torneå, väcktes redan på höten samma år af cheferna för svenska och ryska elegrafverken hos deras respektiva regeringar fråsan om ytterligare en sådan förbindelse, men korre och beqvämare än den förra, medelst upprätnde af en iclegraflinie öfver Åländska öarna. Denna fråga omfattades också med intresse af vegge regeringarna, i töljd hvaraf intendenten för överges norra telegrafdistrikt och chefen för finka afdelningen af ryska telegrafverket erhöllo upplrag att gemensamt v jla en noggrann unlersökning till utfinnande af den lämpligaste riktvingen för den ifrågasatta linien. På sommaren 1865 blef detta uppdrag, med begagnande af ett venskt örlogsfartyg, fullgjordt, hvarefter förrätttngsmännen aflemnade ett af ritningar och pejingskartor åtföljdt betänkande i ämnet, enligt wilket linien, som komme att bestå dels af landedningar och dels af undervattenskablar, borde utgå från Brom: iken. 5 mil norr om Grissleamn, samt öfve na läickerö och Åland dragas ill Sundholm omkring 1 mil sydost från Nystad i tinland. Sedan derefter kejserliga ryska telegrafdirektionen, tillkännagifvit sin önskan, att svenska telemasstyrelsen måtte ensam öfyertaga uppgörandet if kostnadsförslag för anläggningen af den ifrågaatta linien, har styrelsen, efter inhemtandet från england af erforderliga uppgifter rörande prisen å rskilda slag af telegrafkablar, uppgjort och unr den 30 December sistl. år till K. M:t i underd. fverlemnat fyra alternativa förslag i ämnet, samt rvid tillika yttrat sin åsigt, huru kostnaden för nna telegrafanläggning billigtvis borde mellan de begge länderna fördelas. Med gillande af hvad styrelsen i sistnämnda hänseende anfört, behagade M:t sedermera till kejserliga ryska regeringen verlemna att bestämma, hvilketdera af de alternava kostnadsförslagen borde antagas; och har sistnämnda regering numera förklara sig gilla det alternativ, enligt hvilket den blifvande undervattenskabeln skulle bestå af tre ledningstrådar, samt dervid tillika antagit det från svenska sidan framällda förslaget i afseende på kostnadsfördelningen. Deremot fortgå ännu underhandlingarna om åtskilliga specialbestämmelser samt om sjelfva tidpunkten för den nya telegrafförbindelsens åvägabringande. Kostnaden för 1865 års samtliga telegrafarbeten, hvilken blifvit bestridd dels hufvudsakligen af särskildt derför anvisade medel, dels ock af behållningen från föregående årets enahanda anslag, har sammanlagdt uppgått till 473,972 rdr 77 öre rmt. Antalet stationer, hvilket vid 1864 års slut utgjorde 80, ökades under sistlidna år med 7, eller till 87. Om till dessa 87 statsoch privat-telegrafstationer läggas: 70 jernvägs-telegrasstationer, tillhörande staten, 39 enahanda stationer, tillhörande enskilda bolag, samt 1 privat visaretelegrafstation, så var 197 det antal, hvartill Sverges samtliga med hvarandra i direkt eller indirekt förbindelse stående elektriska telegrafstationer uppgingo vid utgången af år 1865. Då vid 1864 års slut telegraflinierna upptogo 750,, och ledningstrådarnas sammanlagda längd 1,201,, mil, uppgingo de förra vid 1865 års slut till 784.2 och de sednare till 1,299,,, allt geografiska mil. Hela antalet afsända telegrammer uppgick till 336,671 Telegrafverkets behällna inkomst för året utgjorde 614,773 rdr 9 öre, eller 3,009 rdr 63 öre mindre än föregående året. Vid anställd jemförelse mellan den inoch utländska telegrafkorrespondensen under sistlidna år, med särskildt hänseende till hvad hvartdera slaget inbringat i portoafgifter, har det visat sig, att för de 232,474 inländska stat ch privattelegrammerna influtit 310,955 rdr 9 e, eller i medeltal för hvarje telegram 1 rdr 33 öre, samt för de 95:999— utländska telegrammern. 3,517 rdr 17 öre, hvilket åter i medeltal utgör 3 rår 16 öre för hvarje telegram. Motsvarande portosummor och medeltal för år 1861 utgjorde: 292,78S6 rdr 23 öre resp. 1 rdr 76 öre för den i ska och 324,996 rdr öre resp. 4 rdr 17 öre för den utländska korrespondensen. 1865 års telegrafkorrespondens ökades, i förhållande till nästföregående årets, på det hela med icke mindre än 34,, procent, hvaraf 39. procent falla på den inländska och 22,; procent på den utländska (internationella och transiterande) telegramvexlingen. Styrelsen redogör härefter för de hufvudsakligaste anledningarna till den ökade inländska korr spondensen och finner dem i den gjorda nedsättgen i portot. Att jemväl de utländska telegrammernas antal ökats under år 1865 torde kunna uteslutande tillskrifvas den lifligare affärsverksamhet, som då rådde i Europa och som, i motsats till hvad under år 1864 egde rum, icke stördes af några krigiska förhållanden. — Ny amerikansk minister. Hemlandet berättar, att delegationerna i Illinois och Missouri hafva hos amerikanska regeringen anhållit, att general Stolbrand (läs: Stålbrand) måtte utnämnas till amerikansk minister i Sverge. Hr 5. var före sin utvandring underofficer vid Vendes artilleriregemente. — Beformationsfesken firades i Onsdags afton med gudstjenst i Jakobs kyrka. Seminariiföreståndaren Steinmeta predikade och altartjensten förrättades af prosten Kullman i Södertelje och kateketen uhman. Stockholms prestsällskap öfvervar högtidligheten. — En imternationel kongress af läkare skall, enligt ,,Ugeskrift for Leger, öppnas i Paris den 16 Augusti 1867 och fortfara i 14 dagar. Fritt tillträde beviljas alla utländska läkare. Äfven medicine studerande få öfvervara mötena, men ej deltaga i förhandlingarne. — Nordiska nationalföreningen hade i Thorsdags afton återigen en sammankomst å hotell Suede. Sammankomsten var så talrikt besökt som lokalen medgaf. Herr Sohlman höll ett längre, sakrikt föredrag öfver den historiska utvecklingen af det numera sig utbildande nordtyska förbundet och slutade med framställandet af ett detaljeradt program för ett skandinaviskt förbund. Efter sammankomstens slut intogs en anspråkslös sexa, hvarefter ordföranden föreslog skålen för serskilt vändande sig till unionskomitens ande norske ledamöter. Professor Areschoug tackade, och föreslog en skål för Sverge, samt bibl. Wieselgren skålen för Danmark, serskildt antydande möjligheten för en dansk unionskomitås emottagande uti en ej alltför aflägsen framtid. Den bekante norske stortingsledamoten Ueland hugnades serskilt med en skål, som humoristiskt af honom besvarades. Han framhöll dervid att Norge under sin första utvecklingsperiod hade nödgats vara fullkomligt norskt, intill dess äfven allmogen lärde sig inse den ömsesidiga nyttan af en vänskaplig förening med Sverge. (D. N.r.) — Förmodad mordbrandsanläggning. l Onsdags afton omkring kl. 10 förmärktes i huset n:r 29 vid Qvartersgatan på Ladugårdslandet, att eld höll på att utbryta i en på gården till nämnda hus belägen vedbod. Elden släcktes genast af husfolket, utan att brandsignaler behöfde gifvas. Vid närmare efterseende befanns under en hop halfbrända trasor ligga en stryksticksbundt, hvarå svaflet afbrunnit. Elden synes således hafva blifvit anlagd, hvarom blifvande polisförhör torde kunna lemna närmare upplysning. Landsorten. Malmö d. 1 Nov. Fabriksanläggning. Snällposten berättar: Under benämning , Malmö Yilleabriks-aktiebolag har hr grefve Sten Lewenhaupt börjat härstädes ett större industrielt företag. Grefve Lewenhaupt har, som bekant, förut i Landsrrona haft en stor fabrik för ylleväfnader, hvarest utmärkta varor tillverkats, såsom kläden, dofflar, corderoyer m. m. Sedan nämnde fabrik blifvit örd genom vådeld, har grefv Lewenhaupt