er, hvars pendel gör oregelbundna svängningar, så hafven I Frankrike framför eder, såsom det varit under de sista femton åren. Så proklamera vi en rättighet och inskränka den åter, likasom om en rättighet kunde tillåta några inskränkningar. Och hvad vilja vi i financielt och statsckonomiskt afseende? Hafva vi ett verkligt skattesystem, som står i harmoni med allmänna ätten? Ingalunda! Äro vi protektionister? MHvartill då handelsförm. m? Äro vi frihandlare? IIxare fördröjer man 1860 års program? Äfven här fattas system: årligen en budgetsdiskussion, i hvilken oppositionen påyrkar besparingar, utan att närmare beteckna dem, och i hvilken regeringen utan särdeles besvär bevisar att utgifterna icke kunna minskas med en million, så vidaicke maskineriet skall gå sönder; detta kalla vi ett finans-system! Och hvad äro vi gentemot andra folk? Åro vi anhängare af nationalitetsprincipen Hvad betyder i så fall denlustför annexioner, som vihafva så svårt att förd Aro vi af den åsigt att Frankrike icke är stort nog och våra grannländers förstoring skadar oss, hvarföre hafva vi då bidragit till Italiens enhetoch utan invändning låtit den tyska enheten utveckla sig? Och om vi vilja afstå från förvärfvande af nya områden, hvarför ha vi då annekterat Nizza och Savoyen? IIarföre hålla vi då en arm af sju kontingenter, hvarje å 100,000 man? Och hvarföre äro vi då i begrepp att göra armeen än större? På hvarje hvarföre af detta slag finnes blott ett svar: emedan vi icke hafva något system och icke veta hvad vi vilja, under det att första vilboret för framgång i ett! He företag är att veta hvad man vill och hvart man går. Om vi hade ett system, så hade vi icke reformen af d. 24 November. Det hade hvarken för oss blitvit sagdt: , Frihetens stund har slagit; här hafven I en fullkomlig frihet! ej heller det blifvit sagdt: , Friheten är ännu ett farligt ting; må vi qvarblifva der vi äro! ... Om vi hade ett system, så skulle vi aldrig hafva företagit expeditionen till Mexiko; eller — om vi företagit den — så hade vi erkänt de rebelliska sydstaterna och gjort kejsar MarP till vår bolagsman ...Den gamla monarkien hade sin politik, som stod i harmoni med dess princip... Hvad är demokratiens politik? IIvilka äro dess grundsatser, hvad dess nationalekonomiska system, hvad dess kompass? Detta är frågor, som man med sorg i hjertat framkastar, då man läser vår historia för de sista femton åren. STORBRITTANIEN. Man är i England benägen att antaga, det den förfärliga eldsvådan i Quebec (Kanada), genom hvilken flera tusen hus lades i aska ocn 18,000 menniskor blefvo husvilla, är ett verk af fenierna eller deras handtlangare. Anmärkningsvärdtär, att fjorton dagar före eldsvådans utbrott syntes man allmänt ana mordbrandsplaner, ty omfattande försigtighetsmått mot brandstiftning voro då tagna i Toronto, Montreal och Quebec. Samtidigt med eldsvådan i sistnämnda stad rasade en annan i kanadensiska staden Ottawa. Det är väl möjligt, att fenierna här verkligen haft sin hand med i spelet, efterföljande exemplet af de konfedererade, som i Newyork, Filadelfia, Washington och andra städer utförde mordbrandsplaner, anstiftade i sydstaterna. TURKIET. Att underhandlingar mellan Rom och den grekiske patriarken i Konstantinopel voro i gång för ett närmande mellan de latinska och grekiska kyrkorna, har redan förut varit omtaladt; nu tala äfven ryska tidningar derom. ,,Golos antager uppgiften härom för sann och ser deruti en intrig mot Ryssland, som nu icke längre skall dröja att sjelf taga den orientaliska frågan om hand. AMERIKA. Oktobervalen hafva nu egt rum, och de radikale hafva vunnit en lysande seger. I Pennsylvanien segrade de med 15, 000 röster majoritet, i Ohio med 50,000, i Indiana med 15,000, i Jowa med 20,000, och de äro vissa om segern i sjelfva Newyork, demokraternas gamla bålverk, och i de öfriga stater, der valen skola hållas innevarande månad. Johnsons parti var starkast representeradt i städerna (ehuru det äfven der dukade under), der en lös, till stor del från Europa invandrad befolkning låter leda sig af copperhead-politikerna, och der en mängd af regeringen beroende embetsmän äro tillfinnandes; men bland den solida och jemförelsevis mycket mer politiskt och moraliskt bildade befolkningen i landtdistrikterna var de radikales öfvervigt förkrossande och hvarje försök att hålla dem stången förspild möda. För presidenten är detta nederlag fruktansvärdt; om de s. k. demokraterna duka under äfven i Newyork och vid de öfriga Novembervalen, blifva de ur stånd att bilda en motvigt mot hans förbittrade fiender, och det är då sannolikt, att presidenten blir anklagad för högförräderi, afsatt och inspärrad på! fästning. Dagens post. TYSKLAND. På grund af de erfarenheter, som under det sista kriget blifvit gjorda, komma preussiska och nordtyska armåernas beklädnad och utrustning att undergå betydliga förändringar, särdeles inom infanteriet och artilleriet. Pickelhufvorna och kaskarne, som återigen visat sig i hög grad oändamålsenliga och af många soldater och officerare asfsigtligt förlorades eller bortkastades, skola vika för en lättare och beqvämare hufvudbonad; ständkragarne, som under de heta dagarne vid fältkägets öppnande visade sig nästan outhärdliga, skola afskaffas, vapenrockarne göras vidare i ärmarne, tornistrarne utbytas mot II; dQrYHAUEAH-A 8 UÄ;AaAUN