Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 november 1866, sida 2

verbringar vigtiga depescher från Paris, d anlände den 13 Oktober till Vera-Cruz. h — — ä . . Finland. Ä Bergshlandteringen i Finland år 1865. g Tackjernstillverkningen för året uppgår till 3 skeppund och understiger obetydligt den h hittills högsta årsproduktionen, 85,306 skeppund, f hvilken egde rum år 1860. k Medeltillverkningen för sednaste 10 år (1855—f 1864) är 74,411 skeppund. Årets stångjernstillverkning utgör 69,799,, skep( pund. Under sednaste 10 år tillverkades i me-S deltal 43.536 skeppund stångjern årligen; högsta s produktionsbeloppet, 70,324 skeppund, inträffade år 1860. 609,7; skeppund garukoppar och 103,,, tenn erhöllos under året. Uppsprängde malmer: 13.160 skeppund jernmalmer. 36,991 2 koppar förande malmer. 25,209 tenn 3 s Dessutom äro upptagna 221,932 skeppund sjöoch 10,497 skeppund myrmalmer, tillsammans motsvarande i rymd omkring 186,000 tunnor å 6,; kubikfot. Sjöoch myrmalmstillgångarne fortfara att vara ymniga. ppsgifterne om verksamheten vid hvarje bergverk lemna om landets jernhandtering för året följande utredning: Tackjernstillverkningen har egt rum i 17 masugnar. Vid 7 masugnar, hvarest hufvudsakligen bergmalmer äro nedsmälte, tillverkades 24,022,s3 skeppund tackjern med användning af: 39,6S4 skeppund bergmalmer från Sverge, 14,560 skeppund inhemska bergmalmer, 1,241 skeppund sjömalmer, 4,141 d:o myrmalmer, 59,926 d:o malmer, 8, 262,.6 d:o kalksten, 19.382 läster kol. Imedeltal: Malmernas halt 40,,, 2, tackjern. Tillverkning i dygnet 27.0. skeppund tackjern. Kolätgång till 1 skeppund tackjern, 9,6 tunnor. 5, lispund gods nedsmälte med en tunna. Vid 10 masugnar äro af endast sjöoch myrmalmer på 1.879 dygn tillverkade 61,074,,; skeppund, men emedan mindre fullständiga uppgifter från ett af dessa verk ingått, hafva smältningsresultaten kunnat beräknas blott för öfriga 9 masugnar, vid hvilka på 1,709 dygn erhållits 60,787.45 skeppund tackjern med åtgång af: 167,769,, skeppund sjömalmar. 15,309 d:o kalksten, 38, 621 läster kol, 2,761 kubikfamnar ved. I medeltal: Malmernas halt 36:25 92 tackjern. Tillverkning i dygnet 35,,, skeppund. Bränsleåtgång till 1 skeppund tackjern 7.62 tunnor kol och 9,., kubikfot ved, eller tillsammans i kol 8,,, tunnor. Med en tunna kol nedsmälte 6,, lispund gods. Den mest fördelaktiga blåsning i sjömalmer utvisar en tillverkning af 47,., skeppund tackjern i dygnet med en kolåtgång af endast 6,,, tunnor till skeppundet. A. Af årets stångjernsbelopp 69,799,, skeppund äro tillverkade vid: a) 8 puddlingsoch valsverk 48,889,, skeppund. Bränslet har bestått af ved, träoch stenkol. Till 1 skeppund stångjern har i medeltal erfordrats ungefärligen 1,,, skeppund tackjern, 92 kubikfot ved jemte 3,, tunnor träkol, eller ock 1,, tunnor stenkol. Vid ett af dessa verk har vid begagnande af ved till bränsle, åtgången deraf utgjort endast 90 kubikfot, för tillverkningen af 1 skeppund stångjern. iv b) 14 härdar för Franche-Comteå-smide 11,266,, skeppund. I medeltal har till skeppundet stångjern åtgått 1,., skeppund tackjern och 12.76 tunnor kol. Det förmånligaste smidet utvisade en åtgång af 1.18 skeppund tackjern och 11,; tunnor kol. c) 22 härdar för tysksmide 5,952., skeppund. För tillverkning af 1 skeppund stångjern har erfordrats 1,,,—1,; skeppund tackjern och 22,,—28,, tunna kol. d) 14 blästerverk 3,651 skeppund. Med 4,,—11 tunnor malmer och 42—70 tunnor kol har 1 skeppund stångjern kunnat tillverkas. Jernmanufakturtillverkningen med 28 knippoch 43 spikhamrar samt 2 spikmaskiner utgör: Knippoch bultjern 1,057.2, skeppund; manufakturjern 607.65 skeppund; spik 2. 139.5, skeppund. Summa 3,804,,, skeppund. Bränsleåtgången vid bergoch smältverken kan beräknas till 122,020 läster träkol, 20,130 kubiksamnar ved och 30,860 tunnor stenkol. Med inberäkningen af stybbeafgång m. m. kan förbrukningen af träkol uppskattas till 150,000 läster. Värdet af tillverkningarne vid de med bergsprivilegier anlagde verk kan, efter afdrag af kostnaden för använda utländska råämnen m. m., uppskattas till 3,986,943 mark. — Börsföreningen i Helsingfors begynte den 25 Gktober sina sammanträden för innevarande höst med en temligen talrikt besökt sammankomst. Efter det åtskilliga löpande ärender blifvit expedierade, antogs till öfverläggningsämne för nästk. möte frågan: Har den ofta upprepade klagan öfver brist på rörelsemedel i landet tillräcklig grund, och i så fall, hvad kan göras för arhjelpandet af densamma?,, — Finska hushållningssällskapet anslog förlidne sommar en summa af 1,000 m. till uppköp af redskap och modeller; verkställandet häraf uppdrogs åt sällskapets sekreterare, som dels i England, dels i Danmark och Sverge uppköpte åtskilligt, hvaribland några artiklar af framstående värde. Bland dessa artiklar, som nu äro utställda, nämnas: en cirkelsåg för handkraft, från England, lämplig för timmermän, snickare och större landtgods; en länkharf från England af ny och ändamålsenlig konstruktion, lämplig för upprifvandet af mossa på gammal gräsvall och myllning af diverse frön; en hackelsemaskin af Öfverums modell, ny i Finland; en dubbel spinnrock af förbättrad konstruktion (från expositionen i Stockholm); en dylik spinnrock inköptes och finnes äfven utstäld af kommerserådet E. Julin; en samling fiskdrag från den bekanta Leides— Hugh Farquhar tyckes ha funnit en —— DBD0H687880002— Q—