Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 november 1866, sida 2

— Hugh Farquhar tyckes ha funnit en förträff lig advokat, sade jag, stälsättande mig mot medlidande. — Det var hans första stora fel, fortsatte mrs Sandyshaft, utan att bry sig om min anmärkning. Det andra var ett likadant stycke svaghet. Då du upptäckte, att hon lefde i huset, skulle han förtröstat på ditt ädelmod och sagt dig allt. Halfva sanningar göra ofta mera skada än osanningar. Om det är ett ordspråk, har jag sjelf uppfunnit det. Det är i alla fall sannt, och här passar det fullkomligt in. — Hvarje annan qvinna skulle hafva känt och trott som jag. — Mycket troligt; men hon skulle inte lupit sin väg, som du gjorde, utan att fråga, om hvad hon kände och trodde var grundadt på fakta. — Jag — jag tillstår att jag handlade något hastigt, sade jag motsträfvigt. — De första förståndiga ord du ännu talat. — Jag är er mycket förbunden. — Bab, vill -du lyssna till goda råd, om man gör sig besväret att erbjuda dig dem? -Helt visst. — Sätt dig då vackert ned vid mitt skrifschatull derborta och skrif till din man! Du tillstår att du handlade obetänksamt — tillstå det för honom! Säg att du är ledsen för dina egna dårskaper och färdig att förlåta hans; och gör slut på saken! — Jag vill icke göra något sådant — jag ville heldre dö. — Och hvarföre? om jag får fråga. — Emedan det är han, som haft orätt