Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 oktober 1866, sida 2

Göteborg den 31 Okt. Det har ej varit svårt att förstå, att här ,göres i hög politik på åtskilliga håll, hvarest man har dels en synnerlig åtrå, dels gammal vana att röra sig på detta område, allt uppå ett sätt, som tillhörde de gamla goda tiderna, då folkens öden ofta leddes från regeringarnes utrikeskabinetter eller konungarnes sängkamrar, genom agenter af större eller mindre skicklighet. Det var en tid, då man hoppades att dessa politiska funder, som kallades diplomati, skulle hafva spelat ut sin roll, derigenom att folkens välfärd blefve föremålet för regenternas uppmärksamhet och nitälskan. Det är nemligen klart, att i den stund regeringarne förena sig om detta mål, komma de i ganska liten kollision med hvarandra, och diplomatien kan blifva lika öppen som hvarje ärlig mans korrespondens med sina förbindelser. De sednaste händelserna i Europa har dock åter bragt detta hopp något på skam, enär man sett vigtiga politiska handlingar utföras, för hvilka folken varit nära nog främmande, såsom fallet varit med Preussens sednaste krig och de deraf följande annexioner. Man får derföre icke med samma likgiltighet som förr betrakta det diplomatiska intrigspelet, vare sig det bedrifves från kabinettet eller sängkammaren, enär det lätteligen kan inveckla folket i svårigheter, der det gäller: ,,för hvad kungarne fela få folken sota. I våra dagar måste man dock äfven taga folkmeningen med såsom en faktor i beräkningen, åtminstone i de konstitutionella länderna. Man söker sig då kanaler i vissa tidningar — då man ej uppsätter sådana för egen räkning — och känner sig till en början för huru en sak upptages. Så avancerar man, eller retirerar, för att begynna från ett annat håll med ett nytt uppslag. Går det ej i alla fall, kan man kasta helt och hållet om och begynna en helt annan politik. Hufvudsaken är att vara med i affärerna, ty det vore ju en skam, om en regering skulle ,icke hafva någon utrikespolitik alls. Det är ett), förbund med Nordtyskland, som nu bör af Sverge eftersträfvas. Så läses från samma håll, derifrån man icke längesedan ville bringa oss i krig med detta samma nordtyskland. Men man, blir visare med hvarje dag; man hyllar framför allt framgången och den uppgående solen. England bör blifva slappt och sömnigt; Frankrike gifver tecken: till ålderdomssvaghet — Preussen med grefve: v. Bismarck är det, som skall göratt. Handelstidningen har aldrig påyrkat afslutandet af nägon allians med nämnda