Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 oktober 1866, sida 3

Om införande af offentlig rättegangss kjelp. I Aftonbladet läses följande mycket behjertansvärda framställning: I Aftonbladet förekom för några dagar sedan en reproduktion ur Kristianstadsbladet om olika domslut i samma sak af högsta domstolen och underrätterna, hvilka domslut, tillämpade på olika personer, ledt till ens frikännande, men deremot till en annans fingslande enligt domen, för ett års tid, jemte förlust under viss tid at medborgerligt förtroende. Det lider intet tvifvel att icke mycket ofta domar, vittnande om den kuriösaste uppfattning, utgifvas af domstolarne. Härtill måste bidraga ieke blott oerfarenheten hos en mängd unga juristämnen, hvilka i vårt land få, efter afläggande af examina, utan föregången nämnvärd praktik, skipa lag i bygderna, utan äfven och måhända ännu mer den brist på reda i målens framställning, som helt naturligt måste förefinnas hos de flesta målsegande sjelfva. Hvar och en, som nemligen öfvervarit en domstolsscen, har säkert observerat huru förvirrade de flesta rättssökandes uppgifter äro, huru otydliga största delens begrepp äro, om såväl sin saks lagliga sida, som om de grunder, hvarefter de påyrka lagens tilllämpning. Om man till denna otydlighet i begrepp om sak och lag lägger en mängd sinsemellan stridiga vittnesmål, i hvilka vittnena oftast låta ingå en mängd ordsvammel, en mängd uppgifter, hvilka icke i aflägsnare grad ha med målet att skaffa, och om man ytterligare har lagt märke till den rädsla och nästan slöhet, hvarmed hvarje domarens fråga om vittnenas uppgifter besvaras, ofta så attiviltnesmålet icke vinuer i redighet, så iu man medge att äfven en erfaren domare kan lätt missuppfatta ett mål, och man