Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 oktober 1866, sida 2

är att sanda de män, med hvilkas verksamhet i de lagstiftande sörsamlingarne faderneslandet efter daras uppfattning kan vara bäst tjent, således att underordna sitt individuella tycke under hänsynen till det allmänna bästa. Men genom den Andraska valmetoden sättes individernas tycke öfver denna hänsyn, eller åtminstone frostas de att subor dinera den sednare under det förra; r konseqvensen af detta valsätt. fullt korrekt a skulle bli att den lagstiftande församlingen komme alt bes Ä aintanter för en mängd individer, men ej för folkets flertal, hvilket dock framför alla andra borde finna sig representeradt. Utgånget af valet i Kjöbenlavn kan — säger Fiedrelandet — ej åberopas häremot, ty äran derför tillkommer ej valsättet, utan valmännen, och anför såsom exempel på valsättets ,.besynnerlighet dess egen upphofsmans, hr Andries val. ,Det är värdt att lägga märke till att, då hr Andres namn stått främst på do valsedlar der det förekom, han i det hela fått endast 32 röster, medan deremot den sista i ordningen bland dem, som valdes med full qvot, måste ha haft 276, och medan örlogskapten Lutken, som undantrangdes af Andre, kan ha haft 239. Men nog är det ett besynnerligt valsätt, när den, som har 32 röster blir vald, medan den som har 289, eller åtminstone många fler än den förre, ej blifver vald.