Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 oktober 1866, sida 3

åter Polen angår förblifver det kejserliga programmet såsom hitintills: befrielse fran de anarkisk-revolutionära elementerna. Konstantinopel. Frankrikes konsularagenter motarbeta de engelskes försök att astadkomma anarki i Turkiet. Litteratur. Några skrifter af Emanuel Svedenborg hafva utkommit i nya svenska upplagor. Så ligger under våra ögon ett exemplar af en detta år i Wexiö utgifven ny upplaga af: a Jerusalems lära om den Treenige Guden. Öfversättning från den efter författarens död i London utgifna Apocalypsis explicata, af Carl Delten. Förordet till denna bok lyder sålunda: Den, för sina språkstudier och sin litterära verksamhet som Lexicograf och öfversättare väl bekante Carl Delten har försvenskat alla Svedenborgs i förra seklet utgifna theologiska skrifter. En bland dessa är den s. k. Apocalypsis EUrplicata. I fjerde delen af detta vidlyftiga verk öfver Johannis Uppenbarelsebok förekomma dessa anmärkningar öfver Athanasii Symbolum m. m. tillagda vid förklaringarne öfver verserna i 18 och 19 kapitlen. Dessa anmärkningar, som af Delten blifvit samlade för att särskilt utgifvas, och som blott till någon del förut varit på svenska öfversatta, torde sörtjena att komma till allmänhetens närmare kännedom. De liksom alla Svedenborgs theologiska skrifter utvisa, att han icke polemiserar mot Biblens rena oförfalskade lära i allmänhet, hvilken han vördar såsom sin själs innersta tanke och sin öfvertygelses fastaste grundval. utan endast mot de Kyrkliga Symbolernas och den skolastiska theologiens ensidiga uppfattningssätt och missförstånd af bibelläran. Han är protestant i ordets högsta och ädlaste bemärkelse. Han erkänner ingen annan norma fidei än den Heliga Skrift och det rena förnuftet. Likväl synes ban här med vida mera skonsamhet behandla den gamle kyrkofadrens bekännelseskrift, än denna blifvit behandlad af många theologer både före och efter Svedenborgs tid. Hvad denne sednare mot slutet af 19 kapitlet ttrar om skilnaden mellan menniskosjälen, djurlen och v älen torde förtjena att tagas i närmare betraktande äfven af vår tids psychologer och physiologi. Det innehåller en kort sammanfattning af hela Svedenborgs naturfilosofi, hans på en gång ideala och reala verlds i hvilken för sin enkelhet, åskådlighet och sannolikhet torde förtjena att sättas vid sidan af, om icke att föredragas både äldre och nyare försök i Vidare möter oss: Änglavisheten om den Gudomlig Försynen. Af Em. Svedenborg. Ösversättning från latinska Urskriften, som utkom 1764. Andra upplagan, öfversedd och rättad. 2 Södergrens bokhandel. Pris 2: Äfven häraf ätergifa vi förordet, så lydande: Den öfversättning af Svedenborgs arbete ,,Sapientia Angelica de Divina Proridentia, hvilken utkom i Stockholm 1827, är numera icke i bokhandeln tillgänglig. En ny förbättrad upplaga, som härmedelst erbjudes allmänheten, torde derföre icke vara ovälkommen åtminstone för de äsare, som förstå att bedöma och uppskatta den verldsbekante författarens filosofiskt religiösa skrifter. Till dessa höra företrädesvis såväl ifrågavarande skrift som den de Amore Divino et Sapientia Divina, hvilken i svensk öfversättning utkom i Christianstad 1860. Båda dessa sök lösa det svåra problemet om frihet och nö het, om Guds absoluta makt och menskliga viljans beroende eller oberoende deraf, om det ondas uppkomst, dess förhållande till det goda och dettas slutliga seger; korteligen de innehålla en theodice, som för många torde synas i hög grad tillfredsställande, och som ingen bildad och tänkande person kan läsa utan verklig nytta och uppbyggels ! Svenska allmänheten har för icke lång tid sedan varit vittne till ett häftigt anfall mot vär statskyrkas vanliga uppfattningssätt at läran om helvetet och dess eviga straff. Detta anfall gjordes af en bland Sverges störste tänkare, den numera bortgångne professor C. J. Boström. ÅAllmänheten har äfven läst flera försvar den gamla kyrkodogmen och vederläggningar af nys nämnda anfall, som dels blifvit ir agna i The gisk Tidskrift i Upsala, dels särskildt utgifna Men sjelfva hufvudfrågan om det ondas natur, ; evighetsstraffens beskaffenhet och den synliga och osynliga verldens förhållande till hvarandr genom denna strid icke kommit ett s sin lösning. De stridande hafva s en inom sina förskans spekulativt tviflande f anfallne inom den uråldriga kyrkotr mindre bekanta bålverk. Långt ifrån att räcka hvarandra handen till försor a de icke e git ett tuppfjät för att närma sig hvarandras stå punkter. Bäda tro de sig uteslutande hafva nit och vara i besittning af den obestridliga sannincen, oaktadt det apodikti åk de föra torde hos mången väcka och stärka den förmodan, att hvarken den ene eller den andre ännu lyckats finna problemets lösning. Hade de värde antagonisterna genomläst Svedenborgs först ämnda skrift eller endast dess slutord, så hade de möjligen öfvertygats, att frågans) lösning ligger inom högre rymder än den blotta empiriska örnuftslärans eller den krassa theologiska bokstafstrons, och att Svedenborgs religionsfilosofi verkställer denna lösning på ett för den religiöse och menniskoälskande forskaren tillfredsställande sätt. Vi taga oss derföre friheten att härmedelst anmäla hans försvenskade arbete i denna vä noga genomläsning och moget bepröfvande hos våra Theologer och Filosofer ex profess hos hela den bildade svenska allmänheten. Alla och enhvar torde hafva något att lära af den berömde Siarens skarpsinniga spekulation och af hans samtal med andra verldens invånare. t hvar och en inom det: (Insändt.) got om E iementarlärov erken. 1