Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 oktober 1866, sida 2

Göteborg den 22 Okt. Staden och Länet. Göteborgs Arbetareförening hade i eår afton i Bloms stora sal sitt första sälle skapliga sammanträde, hvartill c:a 400 å 500 personer infunnit sig. Sammankomsten öppnades af föreningens ordförande hr Axel Krook med en redogörelse för föreningens uppkomst och utveckling samt närvarande ståndpunkt. Man erfor häraf bland annat, att antalet af föreningens inskrifna medlemmar nu uppgått till 1200, hvilket antal oupphörligt tillväxte. I sjukhjelpskassan, som börjar sin verksamhet nästa Måndag, hade 125 medlemmar ingått. — En sångförening var bildad, i hvilken 50 personer ingått. — I Arbetareföreningens egen kassa (oberäknad sjukhjelpsI föreningen) hade 1,709 rdr infiutit. — Mycket var således inom kort tid uträttadt. Nu förelåg att upprätta en konsumtionsförening. . Så verkar den gemensamma kraften, när de spridda krafterna vore vanmäktiga. Så undanrödja många förenade krafter det tunga klippblocket, hvilket hvar och en för sig aldrig skulle förmå röra. — Tal:n slutade med en varm uppmaning till föreningens medlemmar, att vara trogna sitt mål: att höja arbetaren i andligt och timligt hänseende. Den sakrika och kraftiga framställningen efterföljdes af en qvartettsång utaf den nybildade sångkören, under anförande af sångläraren hr Thyboni, hvarefter hr S. A. Hedlund höll ett föredrag om ,,uppriktighet och förställning, som åsyftade att visa, det den af en fransysk författare framställda maxim, att umgänget menniskor emellan ovilkorligen fordrade en viss grad af förställning, icke vore giltig. Uppriktigheten, rätt förstådd, ligger ej deri, att vi säga till en och hvar hvad vi om honom tänka — sådana opåkallade vänskapsyttringar äro understundom rätt oangenäma — utan deri, att vi till ingen säga annat än hvad vi tänka. Och detta sednare vilkor kunna vi-uppfylla, dock med den förutsättning, att vårt sinnelag är sådant det bör vara. Man har alltså en god, praktisk måttstock på sina omdömens riktighet och känslors renhet deri, att man ej behöfver frukta att låta dem genomskådas. Man föreställe sig, att ens bröst vore genomskinligt; är man ej rädd derför, så är det väl beställdt derinne. Men i annat fall bör man sopa rent för sig, så att man vågar draga undan gardinen. Talm sökte med åtskilliga praktiska exempel visa giltigheten af detta förställningssätt. Slutligen höll ordföranden, hr Krook, ett anförande rörande konsumtionsföreningar, visande deras stora praktiska gagn för de smärre konsumenterna, särdeles inom de arbetande klasserna, ett föredrag, som vi hoppas måtte blifva allmännare bekant. — D:r C. v. Bergens fjerde föreläsning sistl. Lördag afhandlade den hinduiska verldsåskådningen, i dess trenne stadier: Veda-läran, med dess trilogi: Indra, Varuna och Agni, Brahma-läran, med Brahma, Wishnu och Siva, samt Budlhdismen, den gamla lärans reformation, hvilken ägde den särskilta betydelse, att utgöra en opposition mot kastväsendet. Till Brahmaismen hörde Vishnus menniskoblifvande dels i Rama, hvilket utgör ämne för den stora hjeltedikten Ramayana, dels i Krischna, som uppträder i den stora dikten Mahabharata. Tal:n visade huru i den ena och andra religionsformen inträdde och utbildade sig askesen, botgöringen eller sjelsplågeriet. såsom den högsta yttring af mensklig fullkomlighet. Det var härigenom — genom att upphäfva allt det personliga hos menniskan — som hon gradvis kunde höja sig till Brahma, för att nedsjunka i det gudomligas famn såsom droppen sjunker i hafvet. I Den i föreställningssättet framträdande skillnaden och antagonismen mellan det: godas och ondas makter beredde öfvergången till den Parsiska dualismen (Örmuds och Ahriman), som blisver ämne för nästa föreläsning. UI