Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 oktober 1866, sida 1

Barbaras Historia ). (Öfversättning från Engelskan af S. N—n.) — Det var till och med dagar, tillade hon, — då han kom två gånger — det var då ni var som värst, mitt lam. Men hans räkning kan, i alla fall, inte gå till mycket. Han bor i två små vindsrum i ett stort hvitt hus derborta, och kommer alltid gående, och då det regnar bär han en röd paraply. Åter en lång paus. — Och så är det hotellräkningen, återtog jag. — Ah, det kan inte heller bli mycket, sade Goody. — Vi ha endast detta enda rum, och jag passar sjelf upp er; och hvad mat och dryck beträffar — usch! det är litet nog jag tar af deras gemena föda. Min mat kostar inte sex pence om dagen. — Godt, godt, Goody, suckade jag, alldeles uttröttad af detta långa samtal, — jag hoppas penningarne skola räcka tills jag kan förtjena mera. Om icke — — Tänk inte på det, mitt lam! afbröt hon. — Det skall bli nog och öfver, tro mina ord. Och dessutom vet jag hvad jag vet — men doktorn säger ju, att ni inte får talå, så låt oss nu inte säga ett ord mera derom. Och jag märkte från denna stund, att när helst jag började tala om penningar, eller min önskan att uppnå Rom, eller något annat ämne, som innebar oro för 9 Se H-T. N:o 244