Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 oktober 1866, sida 2

sextraordinärt anslag för lindrande af de; Ministerpresidenten, baron Ricasoli, hade ansett sig föranlåten att tillsända municipalrådet i Verona följande telegram: ,,De beklagansvärda oordningarne ha föranledt en smärtsam förvåning hos regeringen, som emellertid hyser förhoppning om, att municipalstyrelsen skall uppbjuda hela sitt bemödande för att förmå befolkningen att hädanefter afstå från alla sådane, italienare ovärdiga, uppträder. Genom en tjenstemans misstag expedierades detta telegram till Venedig, der denna tillrättavisning gjorde ett så mycket mera nedslående intryck, som man ingalunda ansåg den vara förtjenad. Till orons lugnande anlände emellertid några timmar derefter ett nytt telegram, som upplyste om miisstaget. FRANKRIKE. Som man torde påminna sig, hade kejsaren afsändt tvenne af sina adjutanter för att taga kännedom om de olyckor, som öfversvämningarne åstadkommit. Så väl af deras, som berättelser från andra håll, vill det synas, som vore förlusterna större än man i början förmodade; man uppskattar dem till ett värde af icke mindre än 80 millioner francs. Det förmodas, att hos lagstiftande kårerna skall begäras ett skedda olyckorna. Det har förut varit bestämdt, att de första franska trupperna skulle afgå från Mexiko under första hälften af innevarande månad; nyligen har tiden för deras afgång blifvit uppskjuten till början af November, emedan man vill afvakta utgången af general Castelnaus mission. De franska truppernas återvändande skall emeltid icke — som först var ämnadt — ske partielt, utan så mycket som möjligt på en gång, för undgående af faran, att de, qvarblifvande trupperna helt och hållet skulle upprifvas af Juaristerna. Det vore. icke omöjligt, att aftåget komme att uppskjutas ännu längre, eftersom — enligt öfverenskommelse regeringarne emellan — icke hela den franska truppstyrkan skulle lemna Mexiko, innan en mexikansk armå af 45,000 man blifvit bildad. Regeringen i Mexiko lärer vara besluten att af landets 19 provinser endast strängt hålla på de 11, nemligen: Vera-Cruz, Tamaulipas, Oajaca, Puebla, San Luis, Nuova, Leon, Mexico, Midwacan, Guanajuato, Guadalaxara och Zacatecas. Frankrikes ambassadör, de Loubert, har haft audiens hos drottningen af Madaga. . (skar, i afsigt att underhandla om ett hanlingen på Kandia afgifna proklamation: delsfördrag med nämnde land på samma vilkor, som England nyligen afslutat. Men! dessutom lärer han skola begära tillåtelse! för franska regeringen att vid Diego-Suareu-viken upprätta ett marinetablissement. Ett sådant är för Frankrike så mycket vigtigare, som de gent emot denna vik liggande franska öarne Mayotte och Nossibae icke hafva någon hamnplats, hvarföre dit ankommande franska skepp alltid varit tvungna att söka skydd någonstädes på kusten af Madagaskar. TURKIET. Uppgifterna om tillståndet på Kandia äro verkligen hvarandra så motsägande, att man svårligen kan bilda sig någon föreställning om huru det der verkligen förhåller sig. Då! man på sista tiden kunnat förmoda upproret vara dämpadt, innehåller deremot gårdagens post följande af generallörsamTappre landsmän! Den man, som i trettio år förtryckt vårt fådernesland och beröfvat så många ädla martyrer för friheten lifvet, denne tyrann, Mustapha Pascha, har nyligen ankommit till vår ö, hitskickad af sultanen ott på nytt pålägga oss oket. I kännedom om den allmänna andan inom landet och viss om Edert ädla och stolta sinnelag, hålla vi hvarje råd för öfverflödigt, som skulle åsyfta att varna Eder patriotism mot hans konstgrepp. Vår lösen ,förening eller död-, som skallar från den ena ändan af Kandia till den andra, gifver ett passande svar på de bedrägliga ord, med hvilka förtryckaren på nytt söker bedraga oss. Uttalen genom dånet af Edra mordiska vapen och genom ärofulla segrar, att J icke längre ären hans rajahs, utan fria hellener, hvilkas fädernesland är Grekland, och konung — Georg I, hellenernas konung. Den rättvise Guden skall fortfarande gifva framgång åt våra vapen. I en annan proklamation uppmanas öns befolkning att icke taga efter fiendens våldsbragder, utan afhålla sig från alla omenskligheter. Från Beiruth berättas, att Joseph Karam ännu skulle befinna sig på Libanon, der han, förklädd till nunna, säges uppehålla sig i ett nunnekloster. SPANIEN. Kontrasten mellan tillståndet i Spanien och det framåtgående grannlandet Portugal har gjort, att redan länge många i det förstnämnda landet kommit på den tanken att förena begge dessa länder under huset Braganzas spira. Spaniorens stolthet och ringaktande af den lilla grannstaten sträfvade länge emot en sådan plan. Men de sista årens nöd synes hafva bibringat folket andra åsigter. Prims pronunciamento stod uppenbarligen i sammanhang med den iberiska unionen. Då han måste lemna sitt fädernesland, mottogs han på det mest förekommande sätt i Lissabon. Allt detta oaktadt ställa sig stora svårigheter i vägen mot en förening af dessa länder, i tall den icke skulle finna understöd utom halfön. Det ligger för handen, att Italien har ett stort intresse af en förändring i Spanien. Utom ÖsterTrike har intet land visat sig så fiendtligt sinnadt mot konsolideringen af det förenasde Italien, som det bourbonska Spanien. Öfverallt i Rom, Neapel, på Sicilien, och framför allt i Paris, arbetar detta Spanien mot Italien. Må finansnöden hafva varit än så förtviflad i Madrid, så har alltid funnits medel för det tysta kriget mot Itaslien. Naturligtvis kan man i Italien icke åse allt detta med likgiltiga blickar, och då förliden vår ställningen i Spanien hovade med ett våldsamt utbrott, räknade den bourbonska dynastiens motståndare mycket på Italien, hvilket sistnämnde land knappast för närvarande skulle kunna vinna någon vigtigare framgång, än om Dom Luis blefve konung öfver Iberien. Det är äfven ett faktum, att detta förslag starkt ventileras, och att i Italien, Portugal och Spanien en liflig förbindelse förefinnes mellan personer, som skulle realisera de begge ländernas förening. Men huru skola de andra makterna förhålla sie dervid?