Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 oktober 1866, sida 2

Staden och Länet, Sammanträde. IIrr stadsfullmäktige hafva i dag på förmiddagen hållit enskilt sammanträde, för att öfverläggal rörande den stora frågan om en vattenledning för staden, och hade hrr öfverstelöjtnant Leyonancker, kapiten Richert och prof. Hjort blifvit anmodade att närvara och i öfverläggningen deltaga. Under den rätt lifliga diskussionen hafva många värderika upplysningar erhållits, t. ex. rörande den i hufvudstaden vunna erfarenhet af der införda vattenledning, hvarom öfverstelöjtnant Leyonancker anförde några data af synnerlig vigt. Allt bekräftade nyttan af en sådan ledning ur sundhetens och snygghetens äfvensom eldsläckningens synpunkter, hvartill kommer, att den enskildta konsumtionen af vatten kan, med ganska stor visshet, antagas skola betala såväl driftkostnaden, som ränta och amortering å anläggningskostnaden, inom en jemförelsevis kort tid. — När härtill kommer, att alla blifvit eniga om att vattnet bör tagas från Dellsjön, så bör man nu kunna motse, det saken skall verkligen komma till utförande. — Konsert, Annonser i stadens tidningar hafva bragt härvarande musikvänner den glädjande underrättelsen, att man i morgon afton får höra fru Wilhelmina Neruda-Norman och hennes syster mille Maria Neruda uti en följd af vackra musiknummer. Vi hafva hört mer än en musikvän redan i förhoppningen lifligt fröjda sig åt den högtid, som väntar dem. — Den s. k. Malmska Hvalen, detts Göteborgs museum tillhöriga stora preparat af den här strandade hvalen, har, enligt ingånget telegram, lyckligen anländt till Lybeck, och har alltså passerat vattnet utan äfventyr. — English and Swedish Banks aktieegare i Stockholm hafva i går afton haft sammanträde, dervid den utsedde ordföranden, frih. K. Bonde, upplyste att bankaktierna voro värda 21 . Åktieegarne påyrkade bankens fortsättande, föreskrift att ingå svenska affärer bestämmas i England samt att ningskostnaderna skulle nedsättas. — Föreläsningar. D:r C. v. Bergen höll i går afton sin tredje föreläsning inför ett ökadt auditorium. Efter en sammanfattning af det föregående föredraget, inträdde tal:n nu i undrens och fantasiens land — Hindostan. IIan antydde de skiljaktigheter i yttre omständigheter, som förklara den kinesiska kulturens oföränderlighet och prosaism, gentemot den hinduiska kulturens i tusen färger brinnande vexling och varma känslolif. Den indiska gudaläran måste vara en yttring af denna nawurens och folkets stämning. Talm redogjorde för Indiens heliga böcker, Vedas (.Vetandets, vishetens böcker), hvarom vi först erhöllo kunskap vid slutet af sistl. århundrade, genom upptäckten af sanskrit-språket. Det är -Ariernas (Ärans folk, aristoi(?)) religiösa föreställningssätt, sedolära och religionsbruk (lithurgi), som