Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 oktober 1866, sida 3

naste dagårne al 70,000 bålaår. TItISCL at Middl. Upland 1558 d. Litteratur. En särdeles lockande subskriptionsanmälan har i dessa dagar blifvit utgifven, å hvilken vi vilja fästa våra läsares uppmärksamhet, d. ä. uppå ett arbete af do, ra I centen L. Dielrichson, hvilket kommer att heta: Det skönas verld. Populär estetik och konsthistoria. Arbetet skall utgifvas — Öse. Lamms förlag — uti ungefär äften, försedda med plauscher, till ett pris af omkring 75 öre a 1 rdr pr häfte. Det är sannt, såsom det säges i subskriptionsanmåälan, att vi salkua ett populärt arbete på detta område. Vi kunna hysa en känsla för det sköna i vårt bröst — ingen menniska saknar väl helt och hållet denna känsla — men de aldra flesta sakna al kunskap om de stora allmänna lagar, hvilka råda äfven här, äfvensom ock om det historiska framträandet och utvecklingen af mensklighetens allmänna skönhetssinne, att ej säga skönhets-åtrå och behof. Den plan, som docenten Dietrichson uppställt för sitt arbete och vid hvilken han tagit ledning af, såsom han kallar honom, ,den moderna estetikens största heros(Vischer?) är följande: Inledning : Hvad är Estetik? A. Pet Sköna, Häftet 1. I. Afrodite eler om det enkelt Sköna. Hvad är det Sköna? Idcten eller om det Skönas innebåll. Bilden eller om det Skönas form. Idealet. — I. Uranos eller om det Upphöjda. a) Stjernhimlen eller om det ojemförligt stora. Den vandrande Juden eller om det ojemförligt gamla. Pompejs undergång eller om det ojemförligt starka. b) Achilles eller om Passionen. Richard III eller om den onda viljan. Sokrates eller om den goda viljan. Orestes och Hamlet eller om det Tragiska. — III. Komos el om det Komisku. a) Pierrot eller om det Eurloska. h) Hofnarren eller om qvickheten. c) Fredman eller om humorn. B. om det Ratursköna och Pantasion, Häftet 2. 1V. Gaia eller om naturens skönhet. Den oorganiska naturen. Blommans skönhet. Djurets skönhet. Menniskans skönhet. V. Klo eller den historiska skönheten. a) Antikens skönhet. Moses eller Orienten, och den antika skönhetens uppkomst. Alexander eller Grekland och den antika skönhetens blomstring. Cesar eller Rom och den antika skönhetens upplösning. b) Medeltidens skönhet. Carl den store eller den ordnande principen. Hohenstauserna eller den tragiska sammandrabbningen mellan kyrka och stat. Ludvig XI eller den monarkiska enheten. c) Det modernas skönhet. Gustaf Adolf eller Reformationens hjelte. Ludvig XIV eller Monarkiens representant. Charlotte Corday eller Revolutionens genius. Häftet 3. VI. a) Fantasus eller om den menshliga fantasien. Om åskådning, inbillningskraft och egentlig tantasi. Konstnären. Rafael och Rafacl Mengå eller om geni och talang. VI. b) Fantasiens historia. 1. Från Ganges till Tiberen eller det antika . a) Vid Ganges, Euphrat och Irsprons). b) Hellas (Blomstring). c) Rom (Upplösning). 2. Den romantiska fantasien (eller medeltidsidealets utveckling). 3. Det moderna idealet. C. Om konsten. Om konsten och dess indelning. Komsen och dess legar. Modellen. Teknik. (Virtuesitet — Mantr Stil). De enskilda konindelning. (Bildande konster — Musik ust.) Häftet 1. VIII. a) Bydonadskonsten. Dess väsende. Det monumentala. Materialet. Byggoch hufvudriktningar. Komleder. UyggnadsOm Tektonik. VIII. b) Antiken. 1. Ellora nadskonst. (Inrsisk-:mindren eller Ilelle— korinum eller romersk byggnadsMedelt 1 ) 3. s konst. (Ltruskisgk — romer: Paolo eller om ganm stlig basilika. 2. ofia eller om 1 sk centralbyggnad. 3. Alhambra eller om Mnhamedansk arkitektur. AD 2 aach eller Romansk stil. en. 1. 1 Bramante eller blomstr eller barocktiden. Tillagg: tur. Häftet 5. IX. a) Bildkuggarekonsten. Dess väsende. Det monument Materialet. Färg. Tekuik. Moment. Plasti illagar. Det nakna och draperiet. EK e Bildhuggarekonstens grenar. : Om ornerande bildhuga Om gymnastik. IX. b) Bildhuggarekonstens h ia. Antiken. 1. Från Ellora till Nemphis eller Orienten. 2. Hellas skulptar eller Blomstringen. a) Egineterna eller tiden till Phidias b) Zeus Olympios eller Phidias tid. c) Juno Lu dovisi eller Polyklets tid. d) Ares Ludovisi elle Skopas tid. ce) Afrodite och Eros eller Praxite les tid. f) Herakles Farnese eller Lysippos tid g) Laokoon eller Piadokernas tid. 3: Rom. a Capitolinska vargen eller Etruskisk skulptur. b Belvederiska torson eller romersk-republikansl skulptur. c) Anguststatyen eller romersk kejser lig skulptur. d) Antinovs eller Iladrians tid. e Cånstantinsbågen eller förfallet. Medeltiden. 1 -gammalkristlig: 2. nansk; 3. götisk. Renais n sancen. Andrea Pisano eller upptäckterna. 2 -Michelagnolo eller h tringen. 3. Lorenzo Ber nini eller barocktiden. 4. Thorvaldsen eller de -låteruppståndna antiken. sar iden. 3. Bernini Om vår tids arkitck