Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 oktober 1866, sida 2

MEN IHMrd al ucddå 186C1IKUNIIIIL IIVNIIRA STLUIICII 8S0III IIICÖ. nats, och han vore örvertygad om att arbetarebefolkningen till en stor del bor på ett sätt, som ej förenligt med dess välbefinnande. Något bör göras, bättre bostäder böra beredas arbetaren. Men om ett sådant beslut fattas, bör det ej vara för att j j blott bota ett ögonblickligt ondt, utan ett framtida sådant. Vi äro icke skyddade för ett öfverflödigt tillströmmande af folk från andra orter, så länge 14 8 i Fattigvårdsförordningen finnes qvar. Liden af 6 månaders vistande på platsen för vinnande af rättigheten till underhåll är allför kort; men man sagt, att om den än utsträcktes till ett helt ådant ej skulle vara till större gagn. Detta des. Månne icke, just sedan denna stadga utkommit, stort oskick mot Göteborg föröfvats? Fattigvården har ock sina hemligheter, och talaren visste, att fattige skickats till Göteborg med medel att der kunna uppehålla sig ett halft år; ja, vid! ett tillfälle hade Fattigvårdsstyrelsen i en viss kommun till och med garanterat hyra för fattighjon, som skickats till staden. — Hufvudsakliga inflyttningarne hit gjordes om våren och genom dessa hade cen stor del af här förut boende arbetare blifvit husvilla och måst på fattigvården intagas. De inflyttande, elier rättare de som qvarstanna här, uppgå årligen till omkring 2,000 personer, af hvilka en ganska betydlig del arbetar vär så länge arbete finnes. Men sedan arbetena frampå hösten slutat, är ersarenheten inom Fattigvården den, att anmälningarne om understöd under November, December och Januari uppgå till ett delopp. ej jemförligt med det under de föregående månaderna; och en ganska väsentlig del af understödstagarne äro då sådane, som vistats i Göteborg 6 å 7 månader. Arbeten efter 7 a 8 månader, från våren räknade, finnas här ej. — Den stipulerade tiden af 6 månader är, äfven om man ser saken ur synpunkten af arbetarens eget intresse, allt för kort, enär denne under denna knappt tilltagna tid ej kan med visshet utröna huruvida den ort, dit han begifvit sig, är för honom lämplig eller ej. in ändring i 14 8 Fattigvårdsförordningen bör sålunda, såväl för detta samhälles som för arbetarens egen skull, sökas; ty eljest gagnar det ej stort om vi för våra arbetare göra aldrig så mycket. Och derföre kunde talaren ej heller annat än vidblifva den åsigt han redan förut i ämnet uttalat. Hr D. O. Francke framställde anmärkningar mot hr Philipssons nyss gjorda kalkyl, och hade sjelf uppgjort en sådan, hvarigenom han ville visa att med den föreslagna summan af 500,000 rår ej mindre än 700 arbetare kunde få sina egna bostäder, derest de nöjde sig med mindre dyra bus. Den hufvudsakliga diskussionen var nu slutad. För utgången hafva vi i Fredagens blad redogjort. Den blef, såsom man känner, alt kommitterades för undersökande af pauperismen m. m. båda alternativa försjager förkastades, hvarefter de nya förslag i ämnet, som blefvo under diskussionen framställda, remitterades till en ny beredning, hvars ledamöter skulle i ett kommande sammanträde utses. Frågan i dess helhet är alltså ingalunda ullen, och vi böra hoppas att något godt all ändock slutligen utgå utur dessa bemödanden att afhjelpa ett svårt och bekymmersamt samhällslidande. i I fö Å Der C. v. Bergens föreläsning sistl. Lördags afton begynnte med en klar sammanfattning af det första föredraget, hvarefter tal:n öfvergick till den närmare framställningen af serskilta religiösa f IIningssätt hos olika folk och i olika tider. Man kunde indela religionerna i natur-religioner och andliga religioner. De förra fördela sig i råa eller omedelbara, symboliska och anthropomorsiska eller humana (skönhetens religion). Talan karakteriserade, i korta drag, de dunkla religiösa beI greppen hos Sydamerikas skogs-indianer, ; Nordamerikas indianer, Mexikos äldre besolkning, Australiens innebyggare m. fl. — Ett framsteg till ett högre utöfver dessa snaturfolks råa gudsdyrkan läg redan i setischismen, som återfinnes hos Äfrikas i folk, samt i schamanismen, som lefver hos Asiens steppfolk. De förras föreställningsssätt qvarlefver inom den katholska krisstendomen i tron på amuletter, de sednares juti vissa yttringar af religiös ekstas, som förekommit inom vissa grenar af den protestantiska kristendomen. Tal:n vidrörde härefter korteligen japanesares och kineners religionsbegrepp, för att i nästa föredrag öfvergå till den hinduiska gudaläran. Det är att beklaga, att mycket af det sakrika och intressanta innehållet af detta föredrag gick förloradt för de längre bort sittande åhörarne, genom talarens lågmäldhet. Detsamma har, i större eller mindre grad, varit förhållandet med alla de ärade föreläsarne, som här uppträdt, utom en enda. En omständighet, som härtill torde medverka, ligger deri, att föreläsaren icke nog talar till sitt auditorium, utan sluter sig alltför mycket inom sig sjelf. I den stund hans framställning erhåller karakteren af ett tilltalande, skall han känna behofvet af att höja rösten och accentuera sitt tal med kraftigare tonfall. — Det är dock naturligt, att det behöfves någon öfning, för att tillegna sig det rätta föredragets konst, och vi äro öfvertygade att hr d:r v. Bergen, uppmärksamgjord härpå och sedan han blifvit mera hemmastadd med lokalens fordringar, skall lätteligen undanrödja de omnämnda olägenheterna. — Förordnande. Göta hofrätt har förordnat: v. häradshöfdingen V. H. Th. Eberstein att hålla innevarande års hösteting med Inlands Torpe härad: samt e. o. notarien Simzon Kock att hålla detta års hösteting i Inlands Södre härad. — Casanova Nemeti, hvars förevisningar af djurtämjning tillvunnit sig ett välförtjent bifall och städse varit mycket talrikt besökta, kommer ännu en tid att qvardröja härstädes, och har br Casanova till de representationer, som under veckan gisvas, inbjudit samtliga barnen i folksko-m lorna. — Nya handlande och andra näringsidkare. Till utöfvande af handel och annan rörelse här i staden ha följande personer under tredje qvartalet detta år hos magistraten anmält sig och meddelats tillåtelse att idka sådant näringsfång: Andersson, Carl Johan, minuthandel; Andersson, Anders August, handel; Andersson, Johanna, hustru, mångleri; Berntsson, Olaus, mångleri; Bartels, Johan Ludvig, diversehandel; Carlsson, Britta 22—2 T