Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 oktober 1866, sida 1

misskänna de oförstörbara grunderna för denna enhet, måste äfven nu blifva öfvertygade att detta verk icke är en byggnad för en dag, utan att den redan är fast nog för att kunna motstå alla skakningar. FRANKRIKE. Det har varit omtaladt, att den kejserliga familjen, under vistelsen i Biarritz, skulle hafva gjort en utflykt till Pampelona, men denna har icke blifvit utaf ,ehuru — som Monitören uttrycker sig — kejsarens helsa för närvarande är förträfflig. Man tror, att lagstiftande kårerna skola inkallas redan till början af December, för att sessionen skall hinna slutas i så god tid, att regeringen kan få tillräcklig tid till förberedelserna för verldsexpositionen. Markis de Moustier har i en skrifvelse af den 2 dennes till diplomatiska kåren tillkännagifvit tillträdandet af sitt nya embete. Hans hållning i orientaliska frågan kan anses fullkomligt betecknad af hans uppträdande mot den grekiska deputation, som han mottog före sin afresa från Konstantinopel. Såsom nära förestående anses följande förändringar inom den franska diplomatiska kåren: Benedetti skulle blifva ambassadör i Konstantinopel, Cominges-Guilant i Madrid (i st. f. Mercier de Lostande) och markis de Banneville i Rom. Den österrikiske ambassadören i Rom, baron Hiibner, befinner sig sedan några dagar i Paris, uppenbarligen för att der studera den politiska ställningen, innan han återvänder till Tiber-staden. På inrikesministerns förslag har kejsaren förordnat en komit, bestående af senatorer, medlemmar af lagstiftande församlingen och högre embetsmän, som skall utdela de bidrag, hvilka inflyta till lindrande af de olyckor, som öfversvämninningarne förorsakat. Forcade de la Roquette är president i denna kommission. De redan samlade bidragen uppgå till något öfver 300,000 francs. Monitören innehåller ett dekret, som bekräftar boskapspestens aftagande i Frankrike och tillåter införsel till Frankrike af boskap från England, Holland och Belgien. SPANIEN. Regeringen har utfärdat ett dekret, förordnande strängare straffbestämmelser mot slafhandeln. Den som motsätter sig visitationen af ett negerskepp, eller genom någon negers misshandling förorsakar dennes död, straffas — om den brottslige är skeppare, styrman eller superkarg — med döden. Matroser, redare af negerfartyg, äfvensom alla, hvilka mottaga negerlaster, eller tillskjuta kapitaler för sådan handel, m. m., dömas till straffarbete. Negerskepp skola konfiskeras, och för hvarje om bord funnen negerslaf pliktar egaren 1000 piaster. Den 15 Mars 1862, då folkräkning sista gången egde rum på Cuba, uppgick slafvarnes antal der till 603,000. RYSSLAND. Generalguvernören i Lithauen, general Kaufmann, har utfärdadt ett cirkulär till guvernements-cheferna, i hvilket de uppmanas att lemna allt möjligt understöd åt de ryska landtmän, som genom köp vilja förvärfva sig jordegendom i Lithauen. För underlättande af sådana köp kommer ofördröjligen en understödskassa att bildas i Wilna, der äfven en byrå kommer att inrättas, som skall meddela egendomsspekulanterna alla nödiga upplysningar. Deremot hafva guvernements-cheferna blifvit ålagda all möjlig vaksamhet vid, att inga polacker må komma i besittning af några egendomar derstädes. GREKLAND. Från Athen skrifves: Det Helleniska konungariket befinner sig i en ställning, som borde taga dess regerings uppmärksamhet i allt anspråk. Röfvareväsendet griper i alla provinser omkring sig på ett förskräckande sätt. Tidningar och bref äro fulla af de sorgligaste skildringar öfver landets eländiga ställning. Dagens post. TYSKLAND. I en skrifvelse från Wien till Augsburger allg. Zeitung heter det: Det är all