Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 oktober 1866, sida 2

Göteborg den 10 Okt. En af de förmåner, som ligga i valmöten, består deri, att sådana valmöten utgöra primär-församlingar, hvarest den stora menigheten kan erhålla tillfälle, att höra och utbyta åsigter i politiska och inre samhällsfrågor. En annan väg att vinna samma ändamål är den, som kyrkoherden Otterström beträdt, då han, efter det han blifvit vald till riksdagsman, inbjudit sina valmän till ett möte, för att öfverlägga om de frågor, som skola förekomma till behandling vid riksdagen. Ett sådant möte har nyligen hållits i Sköfde och såsom föremål för detsamma voro uppställda 1:0) det financiella betrycket, 2:0) försvarsväsendets ordnande. l förra fallet hade kyrkoherden O. uppsatt en skriftlig framställning, hvilken innehåller så många, enligt vår uppfattning, sunda och sanna åsigter, att det är med nöje vi här återgifva detta anförande, så lydande: Om det sinanciella betrycket. I ett hänseende kan man påstå, att vårt jordbruk intagit en stark ställning, starkare blifven med hvarje år. Denna dess styrka ligger i en till högre utveckling nt stigande förmåga af produktion. Alla statistiska data bekräfta denna gläd. jande sanning. Men detta oaktadt kämpa nu jordbrukarne med financiel nöd och fö genhet. Det är under sådane förhållanden fara värdt, ätt jordbrukets uty eckling i förmåga af produktion skall afstanna och jordbruket gå tillbaka, om det financiella betryck, hvari des idkare nu befinna sig. kommer att fortfara längre tid. Faran af detta är så mycket större, som det mer och mer re åren tillväxt, ehuru dessa år icke varit för jordbruket i det hela missgynnande, hvadan man har allt att frukta, om jordbruket skulle möta ett svårt missväxtår eller annan större kalamitet. Att inse orsakerna till detta betryck och finna utväg för dess afhjelpande — si detta är hvad jordbi raket nu högt fordrar af dem, som äro kallade att vid instundande riksdag föra äfven svenska moder; ingens talan. Orsakerna till det financiella betrycket äro många och med hvarandra så kombinerade, att jag trotsar den, som kan uppgifva någon såsom bufvudorsak, om ej den, som nu ligger närmast för gonen, nemligen det till ytterlighet stegrade misstroendet man och man emellan, som gör, att ingen liqvid eller afför kan uppgöras, om man ej har bankernas sedellappar i sina händer. Huru annorledes för 10 år tillbaka, då man kunde uppgöra hvilken affär som helst blott med begagnande af sitt solida namn och sina realsäkerheter. Men hvad jag här kallat orsak, emedan det närmast synes så, är likväl icke en orsak, utan en följd al samverkande orsaker, som jag sagt vera många. Den ene uppgifver såsom orsak den under sista decennierna högt uppdrifna lyxen och njutningslystnaden, som spridt sitt förderf äfven inom samhällets lägre lager, hvarigenom lefnadskostnaderna d svårighet betackas af arbetets produkter och a besparingar kunna göras för skulders amortering. Den andre uppgitver såsom orsak det under ett gynnsamt kreditförhållande före 1857 uppkomna, hetsiga spekulationsraseriet, hvarunder en mängd psrsoner utan egen rygg kommo att taga på sig en större skuldbörda, än att den under vanliga förhållanden kan bäras, hvilka till öfverdrifvet pris köpt egendom på skuld, som med egendomens behållna afkastning under svårare konjunkturer icke kan balanceras. En tredje uppgifver såsom orsak att arbetslönerna stigit i en proportion, som gått långt framom jordegendomens stigande afk tning. En sjerde uhpgifver såsom orsak att jordbrukets produktvärden fallit under hvad de voro före 1856 och under hvad man anser att de böra vara för att motsvara den högre blifna produktionskostnaden. En femte uppgifver såsom orsak skattebördans stigande hufvadsäkligen på det kommunala området genom fattigvård, folkskola, landsting m. m. En Sjette uppD h GAN DUSSIN