D missbruka IIerrans heliga namn utan besinning. så att den Rättfärdiges åskor kunde krossa oss, då man betänker, a att vi äro från barndomen vanda, systematiskt vanda vid att icke tänka hvad vi säga i andeliga ting, icke inlägga några begrepp i eller under de ord, vi uttala, så snart desse beteckna något öfvi ersinnligt? Huru många barn sitta vidare icke ännu på skolbänkarna eller stå i en vrå der eller hemma med tårar i ögonen, gråten i halsen och katekesen i handen? — Stackars eller flicka kunde icke sina katekesstycken ord för ord, har ej lärt sig regelrätt vupprepa sin kristendom om dess utöfning var nu ingen fråga. — För den synden att icke kunna med eller utan eftertanka upprepa ländblomska katekesstycken straffas ännu de ungeSE SIE IPREN alldagligen ganska eftertryckligt i skolan med tilltal och eftersittning, i hemmen med snäsningar, knuffningar, t. o. m. aga, vid husförhören med förebråelser och hotelser af ,tvungen skolgång nattvardsundervisningen med bannor och frånv ning; och synden, som på slikt sätt på alla tider och orter så allvarligen straffa stå i två fall bla med ett lyckligt ordminne utrustade har vid att lära katekesen och kan således 1 all sin okunnighet i Guds ord för 3 allt sitt sjelfsv Id och sina ogudaktiga streck, ja sitt gudlösa svärjande m. ma skaffa sig odt vitsord om god kan ej annat men grundl ägga ett skeft begrepp om d. om straff och lön. — i Måtte det snart ej blifva blott tal om en mera lämplig undervisningsbok i kristendomen, utan måtte vi snart få se och antaga en sådan! Saken nu på de sednare åren vara ganska grundligt få beredd, dels genom det skarpa klander af Lindblomska katekesen och den iii inskan af något mera lämpligt, något som pörjes ifrån Skånes slätter till Norlands skogar, er hela landet, dels och genom de senaste ko; H ingar, som bjuda bibliska historiens läsning före eller samtidigt med katekesen och sålunda afskaffa den vanliga vettlösa katekesläsningen. aa danldtgt g är då mest gynnande. Nu måste något verklig För 5 å den Hammar i Blekinge på ett all å det yttrande; AInsentins har gjort så my i vårt land, som vYnskatekesen och dermed dens. Ian fick då många motsäg många röster höjdes till försvar för katekesen och dess utanläsning. Hammar fick då tillfälle att vidare utveckla sina tankar och sade bland annat: att pluga i barn dogmatik är ju en ren g; galenskap, lära dem kristendomutantill de i Låt minnet vara ent m saker för lks na än län lär barnen Guds verk 0. s. v.Sedan visade han på ett praktiskt slående sätt, genom att berätta historien om en båtsman från sin församling, förderfligheten och de skadliga följderna af katekes utanläsningen. Vid den omröstning, som derefter ver frågan f företogs, segrade dock katekesen. Ar 1860 deltog undert möte någonstädes i Kalmar st i ett skollärareoch, då der bland annat i srägan om religionsunde suingen blef tal om katekesen, framkom det resultat, Ått med afscende på utanläsning af Lindblomska kat kleen är ej synnerligen vunnet, utan vore bättre att sås använda all den tid och möda, som derpå nedläg ges till något klers gagneligt; dock måste det väl fortgå tills vi såsom ett nödvändigt ondt. I Härmed dock ej förk tande all utanläsning, anses deremot. att, efter vål inhemtad innanlasni I kunskap, bör under uttydning och tillämpaing I Luthers lilla katekes i främsta rummet, kedan jenliga språk och psalmer inläras bibliska historien flitigt berå I införd att läsas i skolan.blefvo deltagarne utskrikna såsom för samhälle och kyrka vådliga personer och en skollärare fick af sin förman, en viss vice pastor, allvarsamma förmaningar att ej hysa dylika åsigter och förbjuden att vidare bevista sådana möten. Så för blott ett halft tiotal af år sedan. IIurn glädjande jdå att se katekesfrågan så långt framätskriden. att tal om Lindblomska k alekesens afska ande ej få namn af samhällsvådliga åsigter, utan anses såsom nödvändigt för kyrkans samhällets och förkofran i det goda, då en lämplig och änj damålsenlig lärobok träd: i r i den gamlas ställe. Skolvännens författare betonar här den IS. k. Lindblomska katekesen, och utan tvifvel vore mycket vunnet med att få dennas utanläsning upphäfd. Det är, såsom författaren riktigt anför, icke många år sedan ifrågasättandet af denna söri dring i sättet för vår religionsundervis ning betraktades såsom ett teri, oaktadt man kunde till stöd för sin mening åberopa Lindbloms egna ord uti de med katekesen följande råden till läraren. Den som skrifver detta vågade för ett antal år sedan försvara hvad Skolvännen nu förordar, och med i det närmaste samma skäl, uppå ett prestoch läraremöte, men at de 50 å 60 närvarande var det blott en enda — en gammal aktad skollärare — som vågade understödja honom. De öfriga visade med mycken salfvelse, att talet var ,ytligt och röjde i i religionens Men om man nu kommit till en bältre uppfattning af denna vigtiga undervisningsgren i fråga om Lindblomska fv Iså qvarstår man lika hårdt, ja om möjlig sännu hårdare, ifråga om den s. k. tilla i å il ltekesen. Vi hafva en gång förut i en längre framställning ådagalagt de pedagogiska bristerna i denna bok, och hafva derutinnan ej rönt ens en skymt af vederläggning, af det enkla skäl att en ådan är omöjlig. Denna Luthers lilla, I kortiattade bekännelseskrist är alldeles olämplig att sätta i barnens händer, hvili ket Luther helt visst skulle hafva varit iden förste att erkänna och beifra, om han anat att man skulle så missbruka hans auktoritet, som man gjort i fråga om denna skrift. katekes kristen samma lilla. naturli (Hu Deremot innehåller Luthers stora goda elementer till en bok i C omskunskapen, churu den lider af bristiälliga uppställning som den fvudstycket om Bigten finge man tvis helt och hållet borttaga, såsom vi redan nu gjort r församling behöfver en ny, enkel, i korta och tydliga satser utförd bok i sin bekännelse, hvilken bok li ter vår uppfattning — alltför väl kan vara uppställd i frågor och svar. Den kateketiska formen har nemligen för det outvecklade förståndet åtskilliga fördelar. Den lägger derjemte något band på vissa lärares alltför stora benägenhet att orera, i stället för att gifva korta och bestämda förklaringar, hvilka barnen kunna fatta och bevara i minnet. Den underlättar också läraren vid frågandet (förhöret), hvilket är en rätt svår sak att göra såsom sig bör. Det missbruk, hv denna form bidragit, bör dock ej oss, att förbise hvad som i densamma är godt. : Vår egentliga tros-bekännelse är ganska enkel, så att den kan framställas på blott ett par sidor. Dit höra den nuvarande katekesens andra, fjerde och femte hufvudstycken. Den kristliga sedo-läran åter, som nu framställes i sörsta och tredje hufvudstyckena, ehuru på ett mycket ofullkomligt sätt, kräfver större utförlighet; men håller man sig blott till det väsendtliga och förstår man skrifva det med den korthet och klarhet. som saken fordrar. så