af en stor, jublande solkmassa. Af i Uddevalla varande jernvägsdirektörer, grosshandl. Ivar Kullgren och bokhandl. J. F. Hallman, var middag arrangerad å stadskällaren för de öfriga styrelseledamöterna samt jernvägens tjenstemän. Efter intagen middag återvände de resande, åtföljda af ett stort antal Uddevallaboar af båda könen. — skugasidan. Detfinnes brott, hvilka en menniska icke kan godtgöra, ville hon också derför gifva sitt lif. Det är då hon förderfvat en annan till själ eller kropp; då hon ådragit en annan ett moraliskt eller kroppsligt lyte, som ej kan botas. Der hänger en blodsskuld öfver gerningsmannen, svårare än dråpets, om också i det ena fallet han kan gå med fräck panna bland sina likar, under det att för mördaren åtminstone gifves ett straff, som uppfyller rättvisans kraf och i någon mån försonar brottet. Det är en man — nej, det är tyvärr flere — som förför ett fjorton års barn under hennes konfirmationstid, och på samma gång behäftar hennes kropp med en nästan obotlig, ohygglig sjukdom. År ej hans dåd värre än ett mord? Och likväl beifras det ej; likväl går han obesvärad bland sina stallbröder och de jaga honom ej ifrån sig; kanske skryter han öfver sin bragd och hånar dem, som sörehålla honom hans brott. Det är en skuggsida! Men det svåraste härvid är dock ej sjelfva brottet — så hemskt och nedrigt det än är — utan att det kan af personer, som dock fordra för sig ett visst anseende, tolereras. Der lagen ej kan åtkomma brottet, så kan det drabbas af ett straff, som ej är lätt att bära: den allmänna rättskänslans straffdom. Låt en sådan herre, när han är känd, utvisas från hvarje hederligt sällskap; låt askärsmannen jaga honom ur sin åsyn, i stället för att bereda honom tillfälle till en förtjenst, som blott möjliggör nya brott; låt honom veta hvad en moralisk usling är värd — och han skall åtminstone ej mer skryta öfver sina bragder. När stadens nya sedlighetsreglemente — om vi så får kalla det — uppgjordes, lade man en oerhörd makt i besigtningsbyråns hand öfver qvinnorna. Hvarföre utsträcktes ej samma makt öfver männerna? Det tyckes dock vara ännu mera skäl att besigtningsbyrån tager under särskilt uppsigt sådana herrar, som vi här afse, åläggande dem att en och annan gång i veckan infinna sig till visitation. De måste alltid vara medvetne af när de äro äfven fysiskt förpestade och besmittade, bvilket deremot ej lärer alltid vara fallet med den eländiga dvinnan. När de förre sördersva andra, så äro de alltså dubbelt brottsliga; ! hvarföre underkastar man då icke dem samma polisuppsigt? Är det den finare? rocken, som anses böra skydda dem? Men skökorna bära ju också fina kläder. i Det är icke blott rättvisans lag, utan ock samhällets trygghet, som kräfver, att här) den ene eller andre, man eller qvinna, är underkastad samma föreskrifter. — Koleramedel. För några dagar sedan berättades i Handels-Tidningen, att; en borgmästare i Pommerensdorff i närheten ar Stettin begagnat med synnerlig fördel det medel mot koleran, att han in lindat de sjuke i ylletäcken doppade i hett vatten, hvarefter följt frottering. Tillika intages en god portion rödt glödgadt vin. Vi hafva blifvit uppmärksamgjorda derpå, att detta är hufvudsakligen samma medel, som med den största framgång blifvit begagnadt af d:r C. A. Wetterberghi under kolera-epidemien i Norrköping år 1853, hvarom d:r W. samma år utgaf en liten brochyr, hvarifrån möjligen den pommerske borgmästaren hemtat sin lärdom. Då måhända erfarenheten från ett annat land kan gifva ett nytt stöd åt d:r Wetterberghs regim, återgifva vi här nedan hans hufvudsakliga föreskrifter, hänvisande i öfrigt till den åberopade skriften: ,Om behandlingen af den Asiatiska Choleran inom Dalsdvarteret i Norrköping af C. A. Vetterbergh, eholeraläkare i Jönköping 1834 och i Norrköping 1853. I denna skrift läses sidd. 26 och 27: Yttre Medel. ö Varmvåt packning i Yllefilt. Man tar en yllefilt, eller i brist deraf ostampadt gröfre kläde af 3 alnars längd och minst 21 alnars bredd, doppar den i badvarmt vatten, urvrider den och sxeper den mycket noga omkring den sjnkes afkladda kropp. Genast derpå och innan filten hunnit svalna svepes derutanpå en torr förut uppvärmd filt. Denna noggranna insvepning kallas inpackning. Armarne skola läggas utmed sidorna och hufvudet ( betäckes med en dubbel handduk; ansigtet fritt. Sedan den sjuke är inpackad betäckes han med täcken eller en lätt dunbolster och får kallt vatten att dricka så ofta han vill, dock ej mer än en mun full i sender. Äro kräkningarne svåra, Isvatten eller Sodavatten med Champagne och stött is.) Skötaren bör noga märka till om den sjuke börjar varmsvetta och huden kännes mjuk och spänstig. Varmvåt packning är onekligen intet annat än ett varmt bad, som kan fortsättas så länge som helst. Varm packning torr. Sker på samma sätt med den skillnad att filtarne äro torra och blott uppvärmda. Då torr packning behö att man ej bör vänta varm blott märker till då kroppen huden glatt och s ig. Obs. Så väl vid varmvåt som varm ning bör skötaren göra sig noga underrden sjuke befinner sig. Är detta, enligt dess egen utsago, väl, är allt som det bör vara. Klagar han deremot öfver tryckning öfver börstet, bör man noga se till om ej packningen trycker samt i så fall lossa den något. Skulle tryckningen det oaktadt fortfara, borttagas filtarne och en öfvertvättning sker. Packningen får aldrig fortfara längre än högst 2 timmar — är på denna tid icke kölden och kallsvetten häfven böra filtarne borttagas och öfvertvättning ske. fv tning. Denna sker med en svamp, som blifvit doppad i kallt vatten och urkramad eller en handduk urvriden. rtvättningen bör ske hastigt och med lätt hand öfver hela kroppen, dock utan att derföre allt för mycket besvära den sjuke, hvarföre också blott armar och ben kunna öfvertvättas riktigt, men bå blott den deien man, utan att upp! kan komma åt. Öfvertvättningen b rsta gången efter inpackningen göras så fullständig som 3t De fortsatta öfvert i som efter omständigheterna ske med kallt vätten — vin och vatten eller endast vin kunna vara mindre fullständiga, men måste också då upprepas desto oftare. ) Barn kunna ej inpackas, utan i stället nyttjas ljumt bad. — Meteorologiska observationer, gjorda under Oktober månad: ; i j J är tillståndet sådant svettning. Skötaren ännes jemnvarm och