Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 oktober 1866, sida 2

nare, som stämplats såsom målsman för öfverdåd och flärd. Till de ,,sparsamma länderna hör Hannover, hvarest en stor mängd af de svenska räntebärande papperen hamnat, uti såväl offentliga som privata kassor. Detta land, som så kan spara och så lefva på räntor från andra folk, borde väl vara mycket välmående. Så se dock icke alla saken i Hannover sjelt. Ett bref från detta land till Berliner Börzenzeitung, dateradt den 22 Sept. d. å. talar ett språk, som visar förbållandena från en annan sida, på ett för oss ganska lärorikt sätt. Brefskrifvaren börjar med att klaga öfver det landets goda hjelpkällor, under den gamla regimen, legat nere, och hoppas att föreningen med Preussen skall åter väcka de slumrande krafterna till lif, på såvä! åkerbrukets som handelns och industriens områden. , Ödsligare, säger han, än många trakter af det aflägsna Polen, ligga stora sträckor af odlingsbar jord på det hannoveranska slättlandet i träde, under det att tusen flitiga armar söka i Amerika ett nytt fält för sin verksamhetÖ. Och bland anledningarne till äl denna jordbrukets dvala, som handelns och industriens låga ståndpunkt finner förfn följande: Det i landet besparade kapitalet har blifvit nedlagdt i österrikiska statspapper och svenska hypotheker, i stället för att användas till inhemska, nyttiga företag. Betrakta vi, heter det vidare, landets lyckliga läge, genomskuret som det dertill är af stora segelbara strömmar; öfverblickar man de fruktbara provinserna, rika på naturliga råämnen af alla slag, så vända vi oss med vemod bort från den tröghet, den slapphet och de fördomar, som låtit sådana Guds gåfvor ligga fullkomligt oanvända. Vi tro att denna befogade klagan är ganska lärorik för oss att förnimma.